Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hudlöst och gripande i Martina Haags skilsmässoroman

Publicerat onsdag 9 december 2015 kl 06.00
Anneli Dufva om Martina Haags roman
(2:58 min)
Författaren Martina Haag. Foto Jonas Ekströmer/TT
Författaren Martina Haag. Foto Jonas Ekströmer/TT

Martina Haag är skådespelare och författare, känd också som både Sommar- och Vinterpratare här i radions P1. Hennes nya roman, som är hennes åttonde bok, har titeln "Det är något som inte stämmer" och handlar om en uppslitande skilsmässa. Anneli Dufva har läst.

För ett par veckor sedan läste jag två olika recensioner som båda hyllade Martina Haags nya roman. Jag blev väldigt nyfiken, beställde boken, sträckläste den.

Och sedan - innan jag hunnit skriva om den - fortsatte uppmärksamheten med en stort uppslagen artikel i Dagens Nyheter, där Åsa Beckman placerade in Haag i en skara författare som alla skrivit på temat "sviken kvinna som vägrar vara tyst". Carina Rydberg, Lena Andersson och Maja Lundgren var bland de andra. Och någon dag senare, följdes artikeln av en positiv recension av Haags roman i samma tidning.

Mycket uppmärksamhet för en bok i det litteraturens mellanskikt där Martina Haag verkar. Uppmärksamhet som signalerat att något hänt, att något är nytt med den här boken. Uppmärksamhet som också gör att förväntningarna höjs.

Men i den bisarra medielogik som vi alla simmar med eller emot i dessa dagar, så har intresset för boken också att göra med att det finns paralleller till Martina Haags egen och omskrivna skilsmässa från en välkänd man.

Så vad är det då man läser? Hur bra är det?

Jo, det är en modig, sympatisk och välskriven redogörelse för det som de flesta nog fruktar - att den man lever med har flyttat hjärtat och tanken någon annanstans.

Det är en skildring av hur misstanken om detta gradvis blir starkare för att till sist besannas.

Och Haags alter ego, författaren Petra Wallin, är en person som det är oerhört lätt att tycka om. Hon är sårad, hon gråter och hon kämpar. Allt är vardagligt och begripligt och hon är hela tiden anständig, fast "Han" beter sig så lumpet och både ljuger och smiter.

I boken tar Petra jobb som stugvakt i fjällen, längs en ensligt belägen vandringsled. Där skriver hon på romanen om skilsmässan - ja, den som man faktiskt läser - och där kommer hon gradvis tillrätta med sin mest akuta smärta.

Just i det upplägget, och i sättet att alltför snyggt knyta ihop säcken, finns något som gör att boken bekänner sig till populärkulturen, till den feelgood-genre där man alltid kommer ut helad på andra sidan efter att ha upplevt något svårt.

Men i de partier som skildrar spelet mellan makarna och Petras totala ensamhet i det att hon fortfarande vill vara med honom - ändå - där spelar genrer ingen roll. Där är det bara hudlöst och gripande, då är det bara en bok och en författare som lyckas med det som många författare kämpar för att göra: att beröra.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".