Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Historier från kriget

"Kriget var som ett fasansfullt teaterspektakel"

Publicerat torsdag 10 december 2015 kl 06.00
Anja Suša: "Min identitet raderades av politiska motsättningar"
(2:52 min)
Teaterregissören Anja Suša på Kulturni Centar i Belgrad. Bild: Maria Georgieva/SR
1 av 3
Teaterregissören Anja Suša på Kulturni Centar i Belgrad. Bild: Maria Georgieva/SR
Kulturni Centar Belgrad. Paneldiskussion om kulturens diplomati. Bild: Maria Georgieva/SR
2 av 3
Kulturni Centar Belgrad. Paneldiskussion om kulturens diplomati. Bild: Maria Georgieva/SR
Skandarska. Belgrad. December 2015. Bild: Maria Georgieva/SR
3 av 3
Skandarska. Belgrad. December 2015. Bild: Maria Georgieva/SR

Tusentals människor har lämnat Balkan efter kriget för 20 år sedan. Teaterregissören Anja Suša är en av dem som stannade kvar och protesterade mot Jugoslaviens tidigare president Slobodan Miloševićs regim. I Belgrad kämpar hon än i dag med att återskapa sin identitet, och för ett oberoende kulturliv i Serbien. Anja Suša har även satt upp flera kritikerrosade pjäser i Sverige. Nyligen regisserade hon "Vår klass" på Helsingborgs stadsteater. Möt en stjärnregissör som vill göra samhällskritisk teater.

Det är en dimmig kväll i Serbiens huvudstad Belgrad. Doften av gammal ved ligger i luften, det eldas i stadens kaminer.

På en stökigt bar dricker teaterregissören Anja Suša te. Hon ska strax medverka i en paneldiskussion om kulturscenen i Serbien.

- Det här yrket har blivit ganska nomadiskt. Man möter ständigt människor som inte definierar sig utifrån sin bakgrund längre.

I sina pjäser utforskar Anja Suša en värld utan gränser. Något som ligger nära konsten, menar hon.

Sedan Jugoslavien började upplösas 1991 har hon haft svårt att begränsa sig till en nationell identitet som är mindre än den hon växte upp med. Hon var 18 år när landet delades i flera självständiga länder, berättar hon.

- Det är svårt för mig att hantera att en stor del av min identitet raderades av politiska motsättningar. 20 år efter kriget känns det som om jag har levt flera liv. Jag tillbringade en stor del av min ungdomstid som deltagare i gatuprotester mot president Slobodan Miloševićs regim, och var i Belgrad under NATO:s flygbombningar av Jugoslavien 1999.

Erfarenheterna från kriget har också påverkat hennes syn på teater.

- Hade jag inte varit med om det skulle jag nog vara mindre cynisk. Kriget självt var som en teater på något sätt. Ett teaterspektakel som kommer att påverka mig som konstnär för alltid.
- Det var som en fasanfull teater på sitt eget vis, säger Anja Suša .

Nu arbetar Anja Suša med samhällskritiska teaterprojekt, även utanför Serbien. Hon har jobbat med teaterregissören Mattias Andersson på Backateatern, och nästa sommar ska hon jobba med Helsingborgs stadsteater igen.

Senare på kvällen har paneldiskussionen på Kulturni Centar i Belgrad dragit igång. Anja Susa pratar entusiastiskt om vad kulturutbyten med andra länder kan göra för kulturlivet i Serbien.

- Jugoslaver var stora resenärer och jag tänker fortsätta med den typen av kontinuitet, säger hon.

Trots att hon tog sina första steg på kulturscenen under den värsta krigstiden konstaterar hon att det vet en avgörande tid för hennes konstnärskap.

- Ett sätt att överleva under kriget var att starta ett oberoende teaterkompani tillsammans med andra unga skådespelare och regissörer. Teatern blev vår plats för frihet, säger hon. 

Redan sommaren 2016 kommer Anja Suša jobba med Helsingborgs statsteater igen, då med Wolfram Lotz tyska pjäs "The Ridiculous Darkness", som handlar om hur västvärlden hanterar krig identitet, som är inspirerad av Joseph Conrads roman "Mörkrets Hjärta" och Francis Ford Coppolas film "Apocalypse Now".

- Just det valet av pjäs passar verkligheten i Europa, säger Anja Suša. 

Efter paneldiskussionen går Anja Suša och de andra medverkande i panelen till hotell Majestics restaurang, som ockuperades av den serbiska maffian på 90-talet. Här bubblar diskussionerna om Serbiens kulturliv.

Alla pratar i mun på varandra.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".