Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bosniens symboliska slagfält

Publicerat lördag 12 december 2015 kl 06.30
Processen kring bron i Mostar visar på problemen
(3:03 min)
Den återuppbyggda bron i Mostar. Foto: Hidajet Delic/AP
1 av 3
Den återuppbyggda bron i Mostar. Foto: Hidajet Delic/AP
Irina Bokova, ordförande för FN:s kulturorgan Unesco. Foto: Mattias Berg/SR
2 av 3
Irina Bokova, ordförande för FN:s kulturorgan Unesco. Foto: Mattias Berg/SR
Dzenan Sahovic, statsvetare vid Umeå Universitet. Foto: P-G Eriksson/SR
3 av 3
Dzenan Sahovic, statsvetare vid Umeå Universitet. Foto: P-G Eriksson/SR

I dagarna är det 20 år sedan Daytonavtalet undertecknades, vilket satte punkt för kriget i Bosnien. En av de starkaste symbolhändelserna då var bombningen av Mostar-bron. Unescos ordförande, Irina Bokova, menar att återuppbyggnaden av bron är ett lika starkt budskap. 

- Den sprängdes som ett budskap om förstörelse, om att det inte längre skulle förekomma någon interkulturell dialog mellan stadens olika delar och grupper, ingen mer samexistens. Men Unesco återuppbyggde bron. Och den här sommaren var jag själv i Bosnien för att fira tioårsjubileet av den nya bron som ett världsarv. Så även om extremister förstör monumenten – så bygger vi upp dem igen, säger Irina Bokova.

Men statsvetaren Dzenan Sahovic vid Umeå universitet, som i ett EU-projekt studerat återuppbyggnaden av kulturarv, menar att bron i Mostar också visade på de problem som finns kvar än i dag.

- Den tekniska delen av arbetet har ju varit en stor framgång. Bron är underbart vacker, har på nytt blivit ett turistmål och många är väldigt stolta över sin ”nygamla” bro. Men den politiska processen har inte varit lika framgångsrik.

Till exempel, säger Sahovic, var inte alla Mostars grupperingar lika intresserade av att återuppbygga bron. En typ av konflikt som är vanlig efter den här sortens identitetskrig.

- Balkankriget är kanske det starkaste empiriska beviset för vad många forskare på 90-talet kallade för ”De nya krigen”, efter det kalla krigets slut. Där spelade identitet och etnicitet en allt större roll, säger Dzenan Sahovic.

Då kan även återuppbyggnaden fungera som ett symboliskt slagfält – vilket har blivit väldigt tydligt i Mostar.

- Bara för att nämna ett exempel, så byggde bosnienkroaterna en väldig katedral i Mostar. Samtidigt finns det numera ett jättelikt kors på en kulle som blickar ut över staden och också markerar territorium, säger Dzenan Sahovic.

Det här mönstret återkommer i många andra av de återuppbyggnadsprocesser han studerat.

- Till exempel i Nordirland, där man använt graffiti på stadens väggar och murar för att markera territorium och tillhörighet. Och för att visa på konfliktlinjerna, säger han.

När jag får tag på Dzenan Sahovic är han själv i Bosnien för en internationell konferens om just Daytonavtalets praktiska konsekvenser. Han menar att det naturligtvis var bra att avtalet fick slut på kriget – men att det också lade grunden till fortsatta identitetskonflikter.

- Egentligen skapade Daytonavtalet ett delat land. Var och en av grupperna fick en sorts fortsättning på sina drömmar om självständighet och egna länder, fast inom ramen för ett gemensamt land. En ganska komplex struktur, säger Dzenan Sahovic.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".