Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mattias Hermansson om priset för vår förändrade kulturkonsumtion

Publicerat lördag 12 december 2015 kl 09.12
"Vi lever i ett litet språkområde där få kulturyttringar kan bära sig själva."
(2:40 min)
Mattias Hermansson. Kulturchef, Kulturredaktionen. Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Mattias Hermansson. Kulturchef, Kulturredaktionen. Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermanssons lördagskrönika om hur våra förändrade vanor snabbt formar om förutsättningarna för alla de som skapar allt från journalistik till musik till filmer eller böcker.


2015 har på många sätt varit ett tungt år för mänskligheten, och kanske är det lika bra att göra bokslut redan nu.

Vid sidan av all politisk och social turbulens som präglat världen och Sverige, så går ett spöke genom svenskt kulturliv och offentlighet. Det där spöket tar sig lite olika gestalt beroende på vilket sammanhang det dyker upp i, men det verkar sprida sin osäkerhet överallt.

Spöket, det är ju egentligen bara du och jag och våra förändrade vanor. Digitaliseringen och globaliseringen formar allt mer av hur vi konsumerar innehåll. De där nya vanorna formar snabbt om förutsättningarna för alla de som skapar allt från journalistik till musik till filmer eller böcker.

Det ger oss som konsumenter ett ofantligt utbud till ett stenhårt pressat pris. Och gradvis koncentreras de stora intäkterna till allt färre aktörer.

För medierna dikteras redan villkoren av ett fåtal stora amerikanska teknikjättar. Allt tyder på att deras positioner fortsätter stärkas. Häromveckan lanserade Facebook sin tjänst Instant Articles här i Sverige, där medieföretag kan publicera sitt innehåll direkt i det sociala mediet. Det ger förvisso nya möjligheter för trängda företag att tjäna nya pengar, men stärker samtidigt Facebooks grepp.

På filmens område har det under hösten debatterats vilken politik Sverige ska ha, och hur stöden till filmskapande ska vara utformade och fördelas. Det tvistas om orsakerna till den publikkris svensk film befinner sig i, men oavsett vilket kan man konstatera att svensk film har svårt att klara en verklighet med konkurrens om publikens tid och pengar och intresse.

Samma rörelse finns i böckernas värld. Höstens hets kring David Lagercrantz Millenium-uppföljare är en konsekvens av hur den kommersiella utvecklingen gör bokförlag allt mer beroende av några få storsäljare. Och samma tendens kan man se i musikindustrin: Idag står 10 procent av den musik som ges ut för 90 procent av intäkterna.

I Sverige må vi vara hypermoderna och snabba att ta till oss nya ideer och trender. Men vi lever samtidigt i ett litet språkområde där få kulturyttringar kan bära sig själva. Det lär leda till ytterligare spänningar. Vid sidan av filmdebatten har diskussionen kring mediestöd och public service blivit allt mer infekterad under det gångna året. Den typen av diskussioner lär växa på fler kulturområden, i takt med utvecklingen. Om vi vill ha ett svenskt kulturliv och en offentlighet med stor mångfald och hög grad av professionell utövning lär vi behöva betala mer i framtiden, sannolikt via den egna plånboken eller skattsedeln.

För det där spöket som är du och jag och våra förändrade vanor, det kommer vandra ut ur 2015 och springa in i 2016 med allt högre fart.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".