Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nationalteatern och nationalismen del 1

"Liknar ingenting vi varit med om sedan kommunisttiden"

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 06.30
Polske Tomasz Kubikowski om nationalteaterns roll
(3:04 min)
Tomasz Kubikowski, foto: A. Georgiew
Tomasz Kubikowski, foto: A. Georgiew

Sedan det populistiska partiet Lag och Rättvisa vann valet i mitten av november har det varit oroligt i Polen. Oppositionen varnar för att landet är på väg mot diktatur, och efter att kulturministern försökte stoppa en teaterföreställning i Wroclaw så fruktar många kulturinstitutioner att deras konstnärliga frihet kan komma att begränsas.

I veckan sänder vi tre intervjuer med företrädare för nationalteatrar i Europa, och vi börjar med Thomas Kubikowski, dramaturg vid nationalteatern i Warszawa.

– Vi befinner oss i en förändringsprocess och vi vet ännu inte vad som händer säger Tomasz Kubikowski, men signalerna nu är väldigt obehagliga. Och när jag då frågar vilka signaler han syftar på, så menar han att det handlar om hur de nationalistiska strömningarna uttrycks av den nya regeringen, hur de nu på teatern plötsligt faktiskt känt sig rädda för hur det kan bli i framtiden.

– För nationalteaterns uppdrag har ingenting med nationalism i en traditionell bemärkelse att göra, förutom att vi ju spelar på vårt eget språk, på polska, fortsätter han. Men säger han också att under en period på 1800-talet, då landet stod under ryskt styre, så var vår teater den enda där det var tillåtet att spela på nationalspråket polska och detta därför något som i sig var en politisk handling.

– Det vi vill och gör är helt enkelt att göra bra teater, att fokusera på teaterkonst mer än på ideologiska budkskap, och det är också dramats natur - det är motsägelsefullt - om vi alla förstod Hamlet till fullo, så skulle vi inte behöva sätta upp pjäsen igen, säger Thomasz Kubikowski.

Men ett sådant resonemang bygger ju på att teatern har konstnärlig frihet, invänder jag.

– Naturligtvis, svarar Tomas Kubikowski, men vi har aldrig, under de tolv år jag arbetat vid teatern, upplevt någonting annat än demokrati och frihet - det som händer nu liknar ingenting vi varit med om sedan kommunisttiden.

– Men Polen är en ung och sårbar demokrati säger han och det som händer nu sker ju över hela Europa, och inte bara Europa. Titta på lokalvalen i Frankrike eller på vad som hänt i Ungern - det blir referenspunkter för nationalismen även hos oss och när jag läser vad Donald Trump säger i Usa så blir det tydligt att det hela är ett större tecken i tiden - ett stort problem att analysera.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".