Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Inga vidare teorier om svensk kärlek i Erik Gandinis nya film

Publicerat fredag 8 januari 2016 kl 06.00
Gunnar Bolin om The swedish theory of love Gunnar
(3:47 min)
Ur filmen Swedish theory of love.
1 av 3
Ur filmen Swedish theory of love av Erik Gandini.
Ur filmen The swedish theory of love. Foto: Nonstop Entertainment.
2 av 3
Ur filmen The swedish theory of love. Foto: Nonstop Entertainment.
Dr Erichsen visar på alternativa användingsområden för en borrmaskin. Foto Fasad
3 av 3
Dr Erichsen visar på alternativa användingsområden för en borrmaskin. Foto: Fasad

Erik Gandini har tidigare gjort dokumentärer som "Videocracy" om TV-kulturen i Berlusconis Italien och, tillsammans med Tarik Saleh, "Gitmo" om det amerikanska fånglägret på Guantanamo. Hans nya film heter "The swedish theory of love". Gunnar Bolin har sett den. 

År 1972 skriver det socialdemokratiska kvinnoförbundet en kampskrift med namnet: Familjen i framtiden. En skrift som skulle göra alla medborgare oberoende.

Oberoende av bakgrund, föräldrar, makar, och för de äldre, av sina barn.

Och The swedish theory of love börjar lovande: rytmiska klipp till musik av Johan Söderberg, arkivbilder av idealfamiljen som äter vid köksbordet, av svenskar som rör sig i ett svartvitt folkhem och av Olof Palme som håller tal om just Familjen i framtiden.

Vad är det då som gör Sverige till ett extremland vad gäller ensamhushåll och befolkningens vilja till just obeoroende från andra människor. Det blir inte så många svar men desto fler skruvade exempel på olika slags ensamhet.

Gandini hittar t.ex. den mest omskrivna kliniken för spermadonatorer. Den ligger i Danmark och vi får veta att svenska ensamfödande kvinnor är lite svävande, en "ökande grupp" bland deras kunder. Dramatiserade bilder av den kliniska inseminationen stryker under den av en ensam människa som t.o.m. valt bort naturen och istället glädjelöst sysslar med vårt tids obefläckade avelse.

Efter ett antal Lars Tunbjörklika bilder av ensamma gamlingar på tomma äldreboenden, av hem där människor dött utan att någon saknat dem och en obegriplig sekvens med nån sorts sekterisktisk newagegrupp som träffas i en John Bauerskog för att småhångla, efter det så börjar jag undra om Gandini har något att berätta bortom stereotypen av den alienerade västerlänningen, faktiskt, snarare än svensken.

Då, plötsligt, hamnar vi i hos svenskdanske doktorn Erich Erichsen som bytt den sterila perfekta tillvaron som kirurg i Sverige mot ett långt mer äventyrligt liv som kirurg i Etiopien. Ett land där kärleken och värmen människor emellan, förstås, är betydligt större än i det kalla Norden.

Och här blir det riktigt illa. Bortsett från obegripliga exempel på hur man opererar med cykelekrar eller hårspännen så möter vi t.ex. också en afrikansk kvinnan med en apelsinstor tumör på tungan. Vad har hon i en historia om svensk ensamhet att göra? Jo, hon får sedan i stor tacksamhet krama doktorn om och om igen. Eller den unge mannen som fått ett spjut rakt genom kroppen under en jakt? Vad gör den scenen där, annat än exotifierar?

Ursäkta om jag låter väl grinig. En stor fördel med Gandinis film är förstås att vi fina, ofelbara svenskar som jag själv får se oss förvandlade till stereotyper, något minoriteter annars är mest vana vid, och det kan ju vara hälsosamt och - gravt irriterande.

Men för den som ens ögnat originaldokumentet som skrevs av de socialdemokratiska kvinnorna på sjuttiotalet, för den infinner sig en annan trötthet, den av att se detta visionära dokument stå som något slags svart fundament till svenskens själsliga ensamhet.

I Familjen i framtiden står förvisso:

Alla vuxna människor skall vara ekonomiskt oberoende av anhöriga.

Men där står också:

Friheten att självständigt utvecklas och forma sitt liv, måste ske i solidaritet med andra människor.

Den sjuttiotalsdrömmen, att ge individen maximal frihet och samtidigt arbeta för att alla skall känna med kollektivet och staten, den är verkligt intressant. Vart ledde den och vad stod den för? Det är tyvärr fortfarande ett utmärkt uppslag för en dokumentär.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".