Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Årskrönika: Mellan det stora livsviktiga och futtigheterna

Publicerat onsdag 30 december 2015 kl 07.00
Jenny Aschenbrenner om litteraturåret 2015
(3:56 min)
David Lagercrantz, författare. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT
1 av 3
David Lagercrantz, författare. Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT
Jonas Hassen Khemiri. Foto: Martin Stenmark.
2 av 3
Jonas Hassen Khemiri. Foto: Martin Stenmark.
Svetlana Aleksijevitj gav en presskonferens i hemstaden Minsk efter beskedet om Nobelpriset. Foto: Sergei Gapon / AP / TT
3 av 3
Svetlana Aleksijevitj gav en presskonferens i hemstaden Minsk efter beskedet om Nobelpriset. Foto: Sergei Gapon / AP / TT

I kulturnytts serie av sammanfattningar av kulturåret 2015 har turen kommit till litteraturen. Jenny Aschenbrenner har läst och funnit högt och lågt.

Kulturnytts årskrönikor. Här hittar ni alla inslag

Cykloper som strider, vampyriska uppföljare och öron tätt intill världspolitikens minsta. Det litterära 2015 har haft en förbluffande förmåga att röra sig mellan det stora livsviktiga och futtigheterna.

Det var året då David Lagercrantz slog världen med häpnad efter att först erkänna att han fejkat citat från Zlatan, och sen leverera årets mest efterlängtade bok, den fjärde i Millennium-serien, och samtidigt lägga restriktioner på den bevakande pressen som fick redaktörer världen över att kalla honom för diva och ett hot mot yttrandefriheten.

Men det var också trots allt året då vi fick anledning att sjunka ner i vittnesmålen från Tjernobyl, från andra världskrigets östfront, från det sovjetiska experimentet och från kriget i Tjetjenien, med en Nobelpristagares svindlande begåvade berättande som vägledare.

Och på något sätt var det en lättnad att just Svetlana Aleksijevitj fick priset just denna höst. Det hade varit så svårt att i oktober 2015 tvingas tala om något annat än det som rör det grundläggande människovärdet, individernas plats i de stora politiska rörelserna och hur man hela tiden "glömmer" att lyssna på de som drabbas hårdast.

Tiggarna tigger, flyktingarna drunknar, vi värnar om våra ränteavdrag och vi behöver påminnas om allt det våra föregångare försökt tränga bort och begrava för evigt.

Så snabbt kulturmannen bleknade bort när allvaret drabbade oss, men våren och delar av sommaren var trots allt hans. Karl-Ove Knausgård som älskats så gränslöst för sin självbiografiska romanserie Min kamp fick plötsligt på pälsen efter att hans debutroman för första gången kom ut på svenska. "Ut i världen" med ett pedofilt tema som fick Ebba Witt-Brattström att gå igång vilket fick Knausgård att kalla hela det svenska etablissemanget för cykloper - som i enögda och rädda - vilket fick, ... Ja. Raskt handlade det mindre om litteraturens moraliska gränser och mer om personpåhopp och positioneringar, som det plägar bli i debatten.

Roligare då att poesin blev en angelägenhet för kultursidorna då den exploderande danska poesiscenen ställdes mot den betydligt försyntare svenska. Något som blev extra tydligt då nomineringarna till Augustpriset presenterades, återigen utan en enda poet i sikte.

Istället favorittippade berättare ur en romanutgivning som bjudit på många inhemska guldkorn. Jonas Hassen Khemiri kom äntligen igen som romanförfattare och knep priset med sin vemodiga skildring av det instabila minnet av sin levnad som en människa lämnar bakom sig - "Allt jag inte minns". Agneta Pleijel rotade runt i minnenas labyrinter ur en uppväxande kvinnas perspektiv, i drabbande "Spådomen".

Jag bär också med mig några andra, personliga minnen ur litteraturens 2015: två Norrlandskildringande debutanter med språk lika kristallklart och vasst som isarna i deras berättelser: Stina Stoors noveller i "Bli som folk", och Mikael Berglunds "Ett föremåls berättelse om obesvar". Och så två tunna, koncentrerade samtidskritiska och bitska romaner, Elise Karlssons "Linjen" om arbetslinjens förtärande sidor och Staffan Malmbergs "Gardet", om medelklassens livsfarliga självrättfärdighet.

Ett hopp om litteraturens livskraftighet som både intelligent samtalspartner i ett allt hårdare samhälle och som konst i egen rätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".