Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Författarförbundet vill se biblioteksersättning för e-böcker

Publicerat fredag 8 januari 2016 kl 07.00
Författarförbundet: Vi kommer att driva frågan under 2016
(3:18 min)
Piratkopieringen av e-böcker ökar. Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX
Piratkopieringen av e-böcker ökar. Foto: Pontus Lundahl/SCANPIX

Bibliotekens utlåning av e-böcker har växt snabbt de senaste åren, och ungefär hälften av förlagens e-boksintäkter kommer från biblioteken.
Varje år betalas statlig biblioteksersättning ut till författare och översättare för de fysiska böcker som lånas på biblioteken. Men för e-böckerna får upphovspersonerna ingenting.

Helena Hansson är översättare och tidigare sekreterare i Författarförbundets Översättarsektion.

- En ganska stor del av ens inkomster som översättare är biblioteksersättningen. Det är en upphovsrättslig ersättning som man får för att man upplåter sin översättning för folk att gratis läsa den genom att låna den på biblioteket.

Sedan mitten av 1950-talet betalas en statlig biblioteksersättning ut till svenska författare och översättare för de böcker som lånas ut på biblioteken.
För översättningar handlar det om knappt 50 öre som går till översättaren varje gång en bok lånas ut.

Men det gäller bara trycka exemplar. När det kommer till e-böcker betalar biblioteken själva för utlånen. Varje e-bokslån kostar ungefär 20 kronor och då går hälften går till förlaget, och hälften till distributören

- I längden förlorar vi väldigt mycket på att inte e-bokslånen ger någonting. Det tömmer både våra stipendiefonder och den individuella ersättningen. Och jag vet att e-boksutlåningen ökar jättemycket, det skulle inte förvåna mig om det blir den största andelen lån snart. Det är jätteakut att göra något åt det här, säger Helena Hansson.

Anledningen till att e-böckerna inte omfattas av den statliga biblioteksersättningen är att de i upphovsrättslig mening inte räknas som varor, utan som tjänster. Varje gång ett bibliotek lånar ut ett digitalt exemplar, så gör de i själva verket ett köp av förlaget.

Men det tycker inte Gunnar Ardelius, Författarförbundets ordförande, borde vara ett problem. Hans målsättning är att biblioteksersättningen ska komma att omfatta även e-böcker.

- Det är en fråga som Författarförbundet ska driva starkt det här året, att vi ska få en biblioteksersättning även för e-böcker. Vi har redan planerade möten med kulturdepartementet och vi har lyft frågan flera gånger. Om man ska ha en biblioteksersättning för e-böcker så är det under andra upphovsrättsliga premisser, man får gå en annan juridisk väg. Men för oss författare och översättare är det så att när våra böcker lånas ut, så oavsett format är det rimligt att vi ska få en biblioteksersättning för det.

Förläggareföreningens VD Kristina Ahlinder är tveksam till en biblioteksersättning som omfattar även e-böcker, men tycker att det är viktigt att det kollektiva stödet till författare och översättare inte minskar om den digitala utlåningen ökar.

- Det är inte förlagens roll, biblioteksersättningen finns ju redan i dag. Och den har inte förlagen någon del i. Det är kulturpolitik, man har bestämt att det ska vara ett stöd till författarna, individuellt och kollektivt. Vi har sagt att om pappersutlåningen minskar för att den digitala utlåningen ökar, så tycker vi att det totala beloppet som går till författarna inte ska minska. Det är viktigt att staten skjuter till de pengarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".