Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tao Lin – en Kafka för Iphone-generationen

Publicerat tisdag 26 januari 2016 kl 06.35
"Mänskligheten är på väg i en riktning där vi till slut kommer lämna våra fysiska kroppar"
(2:49 min)
Tao Lin, Foto: Simon Sarnecki, SR
Tao Lin, Foto: Simon Sarnecki, SR

Den amerikanska poeten Tao Lin har redan hunnit ge ut ett antal noveller och diktsamlingar men mest känd är han på Twitter. I en serie porträtt i tre delar får du här i Kulturnytt träffa några av samtidspoesins unga uppstickare.

Han sitter där med en svart täckjacka på sig inomhus och tittar fram ur en stor krage, jag ber honom att läsa en valfri dikt för mig. Han väljer en som handlar om ett berättarjag som vill hälla apelsinjuice på sig själv i sängen.

Den där lite lågmält absurda, vardagliga stilen har blivit något av ett kännetecken.

Ett formspråk Tao Lin odlat på nätet, inte minst på just Twitter. Just nu är han en aktuell med en bok som samlar hans och poeten Mira Gonzales tweets. Genom att sammanställa åtta olika twitter-konton som han haft genom åren och korsa dem med Mira Gonzales bildas en slags vag berättelse. Jag frågar honom varför han haft så många twitter-konton genom åren.

– En av huvudanledningarna var för inte min morsa skulle se vad jag skrev.

Tao Lin ville helt enkelt undvika att hans morsa skulle läsa hans tweets, som ibland kunde handla om rätt mörka saker, som exempelvis realtidsskildringar av droguppgörelser som går snett.

Även om han inte tycker om benämningen själv har han kommit att bli en av huvudpersonerna i "alt-lit rörelsen". En amerikansk poesi-rörelse som framförallt publicerar sig på nätet med nätet som formspråk. För Tao Lin är den virtuella verkligheten rentav mer hemkär och mindre ensam än den verkliga världen.

– Jag ser den virtuella verkligheten som potentiellt mer tillfredsställande och mindre ensam än den verkliga världen.  

Varför då?

– Det känns som att mänskligheten är på väg i en riktning där vi till slut kommer lämna våra fysiska kroppar. Om alla bara var medvetanden skulle jag känna mig mindre ensam, eftersom jag känner mig nervös och har svårare för att uttrycka mig i verkligheten.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".