Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Liv Strömquists Blod och eld i Malmö: "Så kul att man gråter"

Publicerat måndag 14 mars 2016 kl 08.00
Som om Charlie Chaplin läst genusvetenskap
(2:12 min)
Anders Andersson,Mari Götesdotter,Sandra Stojiljkovic,Sven Boräng,Maria Naidu
Anders Andersson,Mari Götesdotter,Sandra Stojiljkovic,Sven Boräng,Maria Naidu Foto: Emmalisa Pauly

Flera av serietecknaren, radioprataren och numera också bildningsresenärens Liv Strömquists seriealbum har bearbetats för scenen; ”Prins Charles känsla”, ”Kunskapens frukt” och även föreställningen ”Liv Strömquist tänker på dig” som just nu spelas på Dramaten i regi av Ada Berger. Nu har Strömquist tillsammans med Berger skapat en ny föreställning direkt för Malmö stadsteater: ”Blod och eld”. Maria Edström recenserar.

Podd från P1 Kultur. Sympati för Snövits styvmoder i "Blod och eld"

Parsamheten, kärleken, vulvans och kvinnans och genus belägenhet kan väl säjas vara de teman som dominerar den omåttligt och välförtjänt populära Liv Strömquists serier. Och nu kommer ”Blod och eld” specialskriven för scenen och som handlar om Snövits styvmor, om klimakteriet och den åldrande kvinnan, om Marilyn Monroes uteblivna orgasmer – ja temat fortsätter!

Och om Strömquists retoriska figur i serierna är en till skenet naiv men egentligen väldigt påläst och intelligent föreläsare, som liksom håller föredrag med ljusbilder där serierutorna kan vara typ att Nelson Mandela säjer ”kan ni inte va bara lite ytte-pytte-justa och lämna tillbaka kvarlevorna”, så låter Strömquist och regissören Ada Berger hela ensemblen bli den här figuren här på Malmö stadsteater. Alla, av alla genus, är Snövits styvmor i början och alla är med hela tiden flankerade av musikern och kompositören Erik Hjärpe som också får alla att ofta brista ut i sång. Och det är så kul att man gråter och ensemblen är sådär helt flippat på kornet, vare sig de är gorillor, svårtämjda hästar i flickböcker, förvånat sjunger om Marilyns alla fumliga älskare eller eftertänksamt upprepar de krav Martin Melin – (polis, Robinson-vinnare och Camilla Läckbergs ex-man) har på sin blivande flickvän. Ja det hela är som om Charlie Chaplin klonat sig i tio och läst genusvetenskap.

 Men det här med den med den åldrade kvinnan, Snövits styvmor och hela ingången känns lite bortglömd tills man gör en sväng tillbaka mot slutet men då vet man inte riktigt hur man ska få stopp på föreställningen. Kanske saknar jag Strömquists lite mer brutalsnabba serie-avslutningar ”Det var allt för den här gången.” Skulle funka utmärkt på scenen, säjer en elak styvmor, ursäkta teaterkritiker.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".