Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Konst händer" i utvalda miljonprogramsområden

Publicerat lördag 2 april 2016 kl 07.00
"Vilka kulturyttringar är det som äger rum?"
(2:48 min)
Stor satsning på offentlig konst i miljonprogramsområden foto: Statens konstråd
Stor satsning på offentlig konst i miljonprogramsområden foto: Statens konstråd

Statens konstråd satsar under tre år 26 miljoner kronor på konst i "vissa bostadsområden med lågt valdeltagande". Satsningen heter "Konst händer". Kulturnytts kritiker Maryam Fanni har följt upptakten och ser ett projekt med många oklarheter.

Är det valdeltagandet i miljonprogrammen som konsten ska komma tillrätta med? Nja, en så naivt instrumentell förhoppning ser inte ut att finnas, men något slags problem verkar det vara tänkt att konsten ska lösa i alla fall.

Lokala aktörer över hela landet har fått föreslå områden och problembeskrivningar som Statens konstråd sedan hjälper till att koppla in konstnärer till. Utlysningen inbjuder alltså inte till initiativ direkt från konstnärer, utan de kopplas in först när beslut om projektplats är taget. Aktörerna gör en slags beställning som konsten sedan ska träda in för att svara på.

"Konst händer" är egentligen en del av en större satsning som har föreslagits heta "Äga rum" och som görs i samarbete med Kulturrådet. Att den får heta Äga rum är fyndigt dubbeltydigt, eftersom det både adresserar händelser, men också plats som tillhörighet.

Vilka kulturyttringar är det som äger rum egentligen? Och vem äger rummet? De senaste åren har många av miljonprogrammets bostadsområden tagits över av privata bostadsbolag och riskkapitalbolag, vilket följts av hyreshöjningar, vräkningar och protester. I konstrådets val av plats är det viktigt att det finns ett samarbete mellan civilsamhälle och offentliga aktörer, som t.ex. kommun och bostadsbolag. En fråga som uppstår är vilken roll konsten får i relation till pågående konflikter.

På informationsmöten om satsningen har det hetat att områden "som inte har tillgång till kultur" nu ska få det. Men vilken kultur ska det satsas på? Bland de 120 remissinstanser som ombetts att svara på Kulturrådets delredovisning av satsningen, så finns t.ex. inte studie- och bildningsförbunden med. Trots att de är en viktig infrastruktur för lokalt kulturliv, inte minst i arbetarklassområden.

Satsningen har väckt intresse och förhoppningar, men även skepsis. Både från konstvärlden och civilsamhället har det uttryckts en oro, bland annat i remissvaren, för att detta ska bli ett i raden av uppifrån initierade projektnedslag som kräver invånare på uppmärksamhet och engagemang för att sedan överge dem utan att ha gett något tillbaka. Det finns till och med ett ord för det: projekttrötthet.

Statens konstråds direktör Magdalena Malm har sin bakgrund i just arrangerandet av mobila och tillfälliga konstprojekt. Men nu har konstrådet uttryckt att det denna gång verkligen ska vara fråga om försök till långsiktiga arbeten. Återstår att se vad det lämnar efter sig.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".