Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Det förlorade landskapet" ger nycklar till Joyce Carol Oates författarskap

Publicerat måndag 11 april 2016 kl 09.02
Ulla Strängberg om Joyce Carol Oates Det förlorade landskapet
(2:27 min)
Joyce Carol Oates
Joyce Carol Oates. Foto: Leif R Jansson/TT.

Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates med ett femtiotal romaner bakom sig, återvänder till barndomen i sin memoarbok ”Det förlorade landskapet – En författares uppväxt.”

Samtal i P1 Kultur om Joyce Carol Oates längst ner i artikeln

Tonen känns igen från ”Änkans bok” om sorgen efter makens bortgång, men här är hon friare och samtidigt mer hemlighetsfull.

Det är det outtalade, de vuxnas hemligheter, människor som spårlöst försvann och hus som brann ner som blir stoff till de berättelser som den unga Joyce Carol Oates senare ska skriva.

Vad hände med bästa väninnan Helene Judd som tvingades flytta när fadern hamnade i fängelse? Varför tog den briljanta studenten Cynthia Heike, med  karriären utstakad, livet av sig?  Joyce Carol Oates är en brådmogen flicka som tidigt läser Alice i underlandet och som inte kan sova på nätterna. Istället smyger hon ut och vandrar i natten, registrerar allt omkring henne, låter tankarna fara. Också det blir till litteratur. Varje berättelse blir ett försök att tränga in i mysteriet.

I den här memoarboken finns nycklarna till hennes författarskap. Hon, som kallar sig ”en spion i glädjens hus”, är den som betraktar och bearbetar viktiga händelser i sitt inre, skapar som hon säger monument över vår överlevnad. Det finns många mörka stråk i hennes eget liv. Men hon väljer oftast en känslomässig återgivning, inte en bokstavlig redovisning av fakta.

Oates hyser starka tvivel på autofiktionens kraft, inte minst för att minnet är en nyckfull kompanjon. Minnet förnekar och förskönar. Ändå är den här memoarboken en vägvisare till hennes stora teman; våldet, flickors utsatthet, samhällskritiken. Hennes unika kombination av vrede och ömsinthet, skoningslös  och empatisk på samma gång.

Men ibland finns där en besvärande sentimentalitet, som i stycket om den lyckliga hönan på gården i Millersport, som hon vill göra till en symbol för barndomens flykt in i fantasivärlden. Och sista delen av boken är ett osorterat konglomerat av dikter, filosofiska betraktelser, matrecept från 50-talet och utdrag ur telefonsamtal.

Ändå är "Det förlorade landskapet" en resa tillbaka i tiden, till en sömlös övergång mellan mörka, förnekade sidor i livet- som boxningsmatcherna hon gick på med sin far - till det rika författarskap som hon nu kröner med en personlig, om än hemlighetsfull memoar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".