Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konsten att hanka sig fram och plöja upp en åker

Uppdaterat onsdag 20 april 2016 kl 18.22
Publicerat tisdag 12 april 2016 kl 10.53
Fem steg till landet
(3:02 min)
Författaren David Jonstad om landsbygdens revanch
Författaren David Jonstad om landsbygdens revanch Foto: Marcus Elmerstad

"Kollaps - livet vid civilisationens slut" hette författaren och föreläsaren David Jonstad förra bok. Nu vill han inspirera till ett enklare sätt att leva: "Jordad" heter hans nya bok som Katarina Wikars har begrundat.


När jag läser checklistan på slutet av "Jordad – mina fem steg till landet" så inser jag att jag har ett rejält försprång. Mina 8 hektar kan vara framtiden istället för bakgrunden.

Jonstad förutsätter att det fossila bränslet var en parentes i historien och att tillväxten kommer att avstanna, bubblorna brista och att den urbana människan helt enkelt kommer att tvingas lämna marknaden för marken.

Han verkar på flera nivåer samtidigt, "Jordad" är baskurs i ekonomisk historia från jägarsamhället över den tidiga bygemenskap som sedermera kapitalismen och industrialismen slog sönder till samtidens globala jordplundring, landgrabbing. Och samtidigt hans egen personliga historia från stad och lönearbete till en egen gård med djur och mindre jordbruk i södra Dalarna. Folk på landet har länge lärt den ädla konsten att hanka sig fram, skriver han.

Det slår mig att jag de senaste åren läst mängder av handböcker om stadsodling som om landsbygden inte riktigt var något att räkna med längre, som om unga människor till varje pris försöker flytta landet till staden, odla på giftig gammal industrimark istället för plöja upp en åker i träda i en mer glesbefolkad trakt.

Och någon gång måste väl denna uppblåsta urbanisering stanna av, när ingen ung människa och ingen lågavlönad har en chans att komma in på en alltmer överhettad bostadsmarknad, där alla pengar lånas och där ingen egentligen litar på bankerna längre. Jonstad påminner om att man kan köpa en gård och 10 -20 hektar till samma pris som en tvåa i Stockholms närförort. Jag måste säga att jag tilltalas av resonemangen om att ifrågasätta vad vi egentligen behöver, om där finns en sorts frihet. Jag hade en kompis på ett extrajobb i ungdomen som genast gick ner i arbetstid när han fick högre timlön. Han hade räknat ut summan han behövde för att klara sig.

Jag kan inte riktigt hantera alla spår i "Jordad", konstgödsel och permakultur och trädjordbruk och kinesisk ettbarnspolitik. Ibland flyter resonemangen ut och jag önskar en åtstramning men kanske får man ta till sig det som man mäktar med. Men medan kollapsen smyger sig på, den har sällan bråttom, menar Jonstad, kommer staden så småningom att bli varse att den inte klarar sig, kanske kan man tvivla, kanske kan man låtsas att allt kommer att rulla på ungefär som vanligt, inte tro att framtiden kommer att kräva en omställning av oss. Om Jonstad förordar en förtida strategi är det: walking away from the king. Folket bestämmer sig helt enkelt för att göra sin grej. Plötsligt är jag glad för mina 8 hektar. Jag kanske skulle köpa en get också.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".