Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Serier som motstånd

Uppdaterat måndag 18 april 2016 kl 10.37
Publicerat måndag 18 april 2016 kl 10.37
Andrea Karlsén: Serier har en enorm kraft
(2:38 min)
Linda Spåman och Andrea Karlsén Serieupproret
1 av 2
Linda Spåman och Andrea Karlsén Serieupproret Foto: Mia Gerdin/Sveriges Radio.
Serieupproret i Angered Foto: Mia Gerdin/Sveriges Radio.
2 av 2
Serieupproret i Angered Foto: Mia Gerdin/Sveriges Radio.

I utställningen "Serieupproret" i Angereds konsthall skärskådar sex svenska seriekonstnärer maktstrukturer i text och bild. Det handlar om stora frågor som rasism, sexism och transfobi. 

Granne med Angereds gymnasium ligger kulturhuset Blå Stället och i den lilla konsthallen som tidigare var ett café hänger nu bilder av sex konstnärer som arbetar med helt olika uttryck. Till exempel Jenny Taravosh med sina grå blyertsteckningar som i mjuka bilder berättar om en pridemarsch i Belgrad, eller Lisa Wool-Rim Sjöbloms stiliserade och naiva bilder i bruna toner i en starkt adoptionskritisk serie. Men själva namnet på utställningen, "Serieupproret", innebär det att de serier som gjorts tidigare inte har tagit upp problem och därför är menlösa och saknar udd?

– Definitivt inte, säger Andrea Karlsén som ställt samman utställningen.

– Det beror verkligen på vilka serier man tittar på. Jag tycker serier har en enorm kraft och har haft en historia av att ta upp saker som tecknaren kanske tycker är problematiska eller stört sig på.  Det kan handla om kritik av vissa normer i samhället och vi försöker visa att det finns en stor kapacitet i själva bildspråket – det kan föra fram olika former av kritik, det kan uppröra och uppmana till olika saker, det ligger i seriens natur.

En av de sex konstnärer Andrea Karlsén valt att ha med i "Serieupproret" är Linda Spåman som gett ut flera serieböcker, bl a "Misslyckat självmord i Mölndals-Bro". Hon ritar expressivt i svart tusch och hennes konst bryter tabun, men hon värjer sig mot att kallas politisk konstnär.

– Jag kan tycka det finns obehaglig förväntan - att det är den enda viljan man har när man berättar - att man vill förändra samhället. Självklart vill jag förändra samhället, det tänker jag på varje morgon när jag vaknar, och jag tänker att jag gör det genom att göra något man inte får göra.  Får man vara självupptagen och rita 350 sidor om sig själv?, undrar Linda Spåman.

 Ja det får man. Och hur är det med själva teckningen – har den en större sprängkraft än ordet?

– Det är ju det som är det fina med serier, det är bild OCH ord som tillsammans bildar en ny enhet och kan göra annorlunda saker än om dom skulle stå var och en för sig, säger Andrea Karlsén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".