Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jeanette Bonnier lämnar ett stort arv till svenskt kulturliv

Publicerat måndag 18 april 2016 kl 03.01
Samtal i P1 Kultur om Jeanette Bonnier
(13 min)
Jeanette Bonnier i samband med en teaterpremiär 2014.
Jeanette Bonnier i samband med en teaterpremiär 2014. Foto: ROBIN HALDERT / TT

Journalisten och författaren Jeanette Bonnier, en av Bonnierkoncernens ägare, har gått bort 82 år gammal. Hon lämnar efter sig ett arv på tre miljarder kronor till bland annat kultur och forskning.

Medierna i P1 intervjuade Jeanette Bonnier 2013, intervju längst ner i artikeln

Under sin livstid kom Jeanette Bonnier att ha stor påverkan på svensk offentlighet och kulturliv. Hon var en av Sveriges mest förmögna människor och en makthavare som satt i styrelsen för Dagens Nyheter, Expressen och Svensk Filmindustri. 

Jeanette Bonnier var också passionerat engagerad i konsten -  under 1980-talet drev hon ett galleri i New York tillsammans med konsthandlaren Jan Eric Löwenadler. 2006 grundade hon Bonniers konsthall på Torsgatan i Stockholm.

– Hon gav oss möjlighet att satsa på sådant som var okänt och inte bara det etablerade. Hela konsthallen har gått ut på att visa publiken det nya okända. Och att stötta konstnärer. Det hade vi inte kunnat göra utan Jeanette, säger konsthallens chef Sara Arrhenius till Dagens Nyheter.

Konsthallen drivs av den stiftelse som skapades till minne av Jeanette Bonniers dotter Maria, som omkom i en bilolycka 1985. Maria Bonnier Dahlin var själv aktiv konstnär, och hennes minne hedras genom att stiftelsen årligen delar ut stipendier till unga konstnärer.

Jeanette Bonnier var den enskilt största delägaren i familjen Bonnier, men har tidigare sagt att hennes släktingar inte kommer att få ärva hennes tioprocentiga ägarandel. I december 2014 avslöjade hon i Dagens Nyheter att arvet, som uppskattas till tre miljarder kronor, ska gå till en stiftelse som varje år ska dela ut en avkastning på flera miljoner kronor till konstnärer, forskare och förföljda journalister. Även efter sin bortgång kommer Jeanette Bonnier alltså fortsätta ha betydelse för svenskt kulturliv. I intervjun i DN beskrev hon sig själv som "ett bildfreak" och att "bild betyder oändligt mycket för mig. Mer än text."

Men Jeanette Bonnier arbetade också en tid som journalist på några av koncernens olika tidningar. Den tidning inom sfären som Jeanette Bonnier hade starkast koppling till var Expressen. Under söndagen hedrade tidningen minnet av henne med att bl.a. göra den traditionella blå ramen på sin sajt svart, och chefredaktören Thomas Mattsson skriver i en minnestext bl.a.:

"Jeanette Bonnier var reporter på Bildjournalen, Veckojournalen och Filmjournalen. Men det går inte att överdriva hennes betydelse för Expressen."

Också DN:s chefredaktör Peter Wolodarski publicerade idag i en minnestext:

"Jeanette Bonnier var en orädd, beslutsam och engagerad människa"... "Hon var tongivande både i konstlivet och i tidningsvärlden. Det blir tyst efter henne", skriver Wolodarski.

I Medierna i P1 september 2013 intervjuades Jeanette Bonnier om hur Bonnierkoncernen hanterat den stora strukturomvandling medierna genomgått under 2000-talet. Detta efter besparingar, och kritik man dragit på sig. 

"Man måste se till sin ekonomi, det behöver inte betyda att man plötsligt blir kortsiktig och ska göra affärer varje dag, köpa och sälja. Nej, vi har aldrig gjort det, det ligger inte för oss", svarade Jeanette Bonnier på frågan om hur koncernen i framtiden skulle kunna kombinera långsiktigt ansvarstagande såväl ekonomiskt som kulturellt.

"Vi ger ju fortfarande ut poesiböcker som inte säljer mer än kanske ett ex, och Dagens Nyheter som har stora ekonomiska problem. Vi fortsätter ju. Tycker det är betyg nog", sade Jeanette Bonnier också i intervjun i Medierna.

I måndagens P1 Kultur uppmärksammades Jeanette Bonniers bortgång. Medverkande var Sara Arrhenius, chef för Bonniers konsthall, kulturredaktionens Mikael Timm och Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall.

– Hon var en renässansmänniska, säger Mikael Timm. Hon var excentrisk, men inte på det där sättet som krymper andra, utan gör dem större.

– Hon spelade väldigt stor roll i den svenska konstvärlden, dels genom sin stiftelse och även direkt och personligt genom att visa vad man kan göra med konsten och genom att lita på konsten, säger Sara Arrhenius på Bonniers konsthall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".