Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Turkiskt agerande mot TV4 får kritik

Uppdaterat måndag 25 april 2016 kl 16.04
Publicerat söndag 24 april 2016 kl 12.28
Katja Magnusson om Turkiets försök att stoppa dokumentär
(3:40 min)
TV4. Foto: Holger Ellgaard
1 av 3
TV4. Foto: Holger Ellgaard
Katja Magnusson i Syrien.
2 av 3
Sveriges Radios Mellanöstern-korrespondent Katja Magnusson.
Birgitta Ohlsson, FP, intervjuad i Ekots lördagsintervju. Foto: Adam Ihse/TT
3 av 3
"Oacceptabelt beteende att lägga sig i svenska medier och pressfriheten" säger Birgitta Ohlsson (L)

Turkiets ambassad har försökt att få TV4 att inte sända en dokumentärfilm om folkmordet på assyrier. "Oacceptabelt" säger Birgitta Ohlsson (L) som kräver att UD kallar upp Turkiets ambassadör. Enligt Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson följer brevet till TV4 väldigt tydligt argumentationslinjen från den turkiska ledningen.

Allt började med att Arif Gülen, pressansvarig på turkiska ambassaden, skrev i e-post till TV4 att han "till fullo respekterar yttrandefriheten" men att det inte råder konsensus kring hur man skall definiera de händelser dokumentären skildrar, och att alla folk i det ottomanska imperiet utsattes för stora lidanden under första världskriget, "oavsett religiöst eller etniskt ursprung".

Med hänvisning till detta bad Gülen TV4 att ompröva sitt beslut att sända dokumentären "Seyfo 1915 - Det Assyriska folkmordet" . TV4 sände dock dokumentären i sin faktakanal på söndagskvällen. Viveka Hansson, programdirektör på TV4, svarade att kanalen kommer att "protestera mot varje försök att utöva påtryckningar som hotar yttrandefriheten".

Riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (L) vill att Turkiets ambassadör förklarar sig.

– Jag kräver att Margot Wallström (S) och utrikesdepartementet kallar upp den turkiska ambassadören, för det är ett oacceptabelt beteende att lägga sig i svenska medier och pressfriheten, sade Birgitta Ohlsson till TT på söndagen.

Hela brevet från turkiska ambassaden är återgivet på TV4:s medieblogg.

I Kulturnytt kommenterade Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson Turkiets försök att påverka TV4, i samtal med programledaren Amanda Rydman.

Varför agerar den turkiska ambassaden såhär?

– Det ska väl ambassaden i första hand svara på, men när jag läser brevet från den turkiska ambassaden till TV4 så följer det väldigt tydligt argumentationslinjen från den turkiska ledningen. I Turkiet är det ett rött skynke att benämna det som hände 1915 för folkmord, den här dokumentären fokuserar framför allt på assyrier, men det var också armenier och andra grupper som dödades. Turkiet för alltid den här linjen i internationella sammanhang, så det är inte så märkligt att de gör det nu. Turkiet tycker inte att det finns konsensus om att det verkligen var ett folkmord, säger Katja Magnusson.

Vi har också den uppmärksammade tyska satirikern som drivit med president Erdogan och som Turkiet vill stämma, är det här del av en strategi där man vill påverka utländska mediers bild av Turkiet?

– Det finns flera fall där det har hänt liknande saker, nu har TV4-dokumentären uppmärksammats, men det har också varit en diskussion i dagarna runt Dresdens symfoniorkester som gjort en stor föreställning där man också talar om folkmord. Projektet är finansierat med EU-pengar, då har Turkiet krävt att man ska dra tillbaka stödet. Än så länge verkar det inte ha skett, men däremot så har man från EU-kommissionens sida ändrat på hemsidan och tagit bort känsliga ord som folkmord enligt tidningen Süddeutsche Zeitung, säger Katja Magnusson och fortsätter: 

– Om man ser till diskussionen i Turkiet, till exempel när det gäller rättsfall om att ha förolämpat presidenten så har vi sett en stor ökning sedan Tayyip Erdogan blev president. Det handlar om vanliga människor, det handlar om före detta Miss Turkiet-kandidater, det handlar om journalister. Förut har kanske utländska journalister varit lite mer skonade, men nu ser vi att samma kritik riktas mot utländska institutioner som vi tidigare har sett i Turkiet, säger Katja Magnusson.

Påverkar det här hur det är för utländska journalister att jobba i och rapportera från Turkiet?

– Det finns en oro inom den utländska presskåren eftersom det har varit en del uppmärksammade fall där utländska journalister deporterats. Senast i helgen var det en holländsk-turkisk journalist som togs till polisförhör efter att ha twittrat väldigt kritiskt och hårt mot president Erdogan och mot islam. Företrädare nära den turkiska presidenten säger att det här inte är en ny hållning utan att de som har presskort i Turkiet ska kunna rapportera vidare säkert, säger Katja Magnusson och tillägger:

– Men det finns en rädsla bland utländska journalister, en oro för att journalister ska bedömas som terrorister till exempel om de rapporterar om andra känsliga ämnen som PKK-gerillan.

Bakgrund:

Omkring en miljon människor dödades under folkmordet 1915-1923. De flesta var armenier, men även andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades.

Folkmordet i det Osmanska riket under första världskriget benämns ofta som Armeniska folkmordet eller, av framförallt assyrier och syrianer, som Seyfo.

De flesta som mördades, omkring en miljon människor, var armenier. Men även andra kristna minoriteter, som assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades.

Majoriteten av dem som överlevde folkmordet 1915-1923 flydde det Osmanska riket, som i stort sett tömdes på sin kristna befolkning.

Den 24 april 1915 beskrivs som folkmordets startdatum. Då deporterades, fängslades och mördades flera hundra armeniska politiska, intellektuella och religiösa ledare i den dåvarande huvudstaden Konstantinopel. Datumet högtidlighålls varje år.

Därefter inleddes tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. Hundratusentals människor dog av hunger och godtyckligt våld under påtvingade dödsmarscher genom ökenområden. Kvinnor våldtogs, fördes bort och såldes på slavmarknader eller tvångskonverterades till islam.

Källa: Forum för levande historia.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".