Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Big brother" har fått fler nyanser inom övervakningskonsten

Uppdaterat måndag 9 maj 2016 kl 13.52
Publicerat torsdag 12 maj 2016 kl 07.00
Kommer fler sätt att se på övervakning
(2:40 min)
Bilder på blodprover från 26 papperslösa migranter ur danska fotografen Tina Enghoffs projekt "Mirgant Documents" från 2013. Foto: Tina Enghoff
1 av 2
Bilder på blodprover från 26 papperslösa migranter ur danska fotografen Tina Enghoffs projekt "Mirgant Documents" från 2013. Foto: Tina Enghoff
Forskaren Louise Wolthers sitter inne på sitt kontor på Hasselbladsstiftelsen i Götborg. Hon sitter i en röd fåtölj. Hon har svarta glasögonbågar och en svart kofta. Foto: Mina Benaissa
2 av 2
Under två år har forskaren Louise Wolthers borrat ner sig i samtida övervakningskonst. Resultatet presenteras i en utställning och bok i slutet av maj. Foto: Mina Benaissa

Övervakning är inte längre bara "en elak storebror" inom övervakningskonsten. På senare år finns flera exempel på mer experimentell fotokonst som behandlar övervakning. Det visar ny forskning.

Det är forskaren Louise Wolthers som under två år studerat runt 70 samtida foto- och bildkonstnärens verk i Europa sen millennieskiftet. Det hon kan konstatera är att nya digitala plattformar fått en stor roll inom konsten och också att den blivit mer experimentell.

– Det handlar inte längre bara om "big bad brother is watching you" eller att man tittar på myndigheter och auktoriteter. Det som pågår är så kallad multi veillance, det vill säga fler sätt att betrakta övervakning på. Ett mer komplicerat sätt än att lyfta antingen det positiva eller negativa. Den visuella konsten är bra på att visa det här,  säger Louise Wolthers forskare på Hasselbladsstiftelsen i Göteborg.

Hon tar danska konstnären Tina Enghoff som ett exempel. Enghoff som i sitt projekt "Migrant Documents" med hjälp av övervakning och bilder synliggjort papperslösa i Köpenhamn utan att röja identiteter.

– Hennes konst är exempel på övervakning som något som inkluderande och positivt. Ett verktyg att se människor som annars inte blir sedda, förklarar Louise Wolthers.

Men fortfarande är det kritiken mot övervakning som dominerar konsten kring den. Drönare, teknik som används för ansiktsigenkänning, övervakningskameror och satellitbilder, väcker frågor om både etik och politik.

– Sen fotografiets framkomst så har mediet haft en tät relation till övervakning. Byråkratins registrering av människor, polisfotografering, luftfotografi vid krig etc. Så fotografin är och har varit i tätt förbund med övervakning och är fortfarande en viktig del i hur vi ser på varandra på samt vardagen, säger Louise Wolthers.

Är den kritiska övervakningskonsten ett sätt att ”göra upp med” relationen till vissa av fotografins användningsområden?

– Ja, det är ju ett sätt att göra oss uppmärksamma på mycket av den sortens övervakning som allmänheten inte ser. Så många konstnärer använder sig av nya teknologier för att visa vad som skulle kunna ske, som en slags varning, säger Louise Wolthers.

En del Louise Wolthers forskning presenteras i utställningen WATCHED! på Hasselbladscenter i Göteborg i slutet av maj, som ett samarbete med bland annat Akademin Valand. 10 konstnärers arbete med övervakning i olika former kommer visas. Förutom utställning släpps även en bok där 40 verk och nyskrivna essäer i ämnet presenteras.

Hur ser framtiden ut för övervakningskonsten?

– Framöver kommer det nog sluta vara en egen genren. I och med att det finns mer övervakning så kommer också mer konst som på många olika sätt förhåller sig till ämnet. Jag tror det kommer bli en del av samtidskonsten, då kommer inte finnas en poäng med att prata om övervakningskonst. Så kanske blir vår utställning en av de sista ….säger Louise Wolthers.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".