Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Därför blir kulturen ett politiskt slagfält

Publicerat lördag 14 maj 2016 kl 10.00
"Färre tvärsäkra efterlyses"
(2:03 min)
Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio. Bild: Mattias Ahlm/Sveriges Radio.
Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Lördagskrönika. I veckan som gick stormade det kring Jan Lööfs barnboksbilder, och debattören Johan Lundberg attackerade identitetspolitiken. Och den här sortens debatter om stereotyper och politiserad kultur lär vi få se än mer av i framtiden.

Pågår det en kulturrevolution i Sverige? Det hävdar litteraturvetaren och kulturskribenten Johan Lundberg i sin nya bok ”Det sista museet”. Där går han till storms mot den så kallade identitetspolitiken, som han hävdar slagit klorna i den offentligt finansierade kulturen och tvingar in den i bestämda åsiktsriktningar och urholkar konstens värde.

En slump som såg ut som en händelse var att det i veckan stormade kring Jan Lööfs barnböcker, efter nyheten att hans förlag uppges vilja att tecknaren ritar om det man anser vara stereotypa skildringar av andra kulturer. Reaktionerna i alla möjliga medier lät inte vänta på sig.

Sådana här diskussioner har rötter långt bakåt i tiden, påpekar Johan Lundberg i sin bok. Han riktar sedan udden mot nutidens Sverige, där vi de senaste åren fått en het debatt kring frågor om etnicitet, sexualitet, klass och genus - och i vilken grad de faktorerna påverkar hur kultur ser ut och låter och görs.

Lundberg ser det genomgående som identitetspolitik importerad från amerikanska universitetsvärlden, oftast vänster och i direkt konflikt med klassiska upplysningsvärden.

Oavsett vad man tycker om den beskrivningen, bör man fundera över sprängkraften i de här frågorna.

Kulturpolitik har inte varit särskilt laddat i Sverige. Socialdemokratins kultursyn handlade i hög grad om att göra de sköna konsterna och klassiskt borgerlig kultur tillgängligt för alla. Den ambitionen kunde även konservativa och liberaler ställa upp på. Bildning byggde både landet och medborgarna.

Men mer än kanske någonsin påverkar såväl marknadsaktörer som ideologer hur kulturen betraktas. Till exempel är Miljöpartiets och Sverigedemokraternas diametralt skilda världsbilder särskilt tydliga i kulturfrågor.

Här i Kulturnytt har vi de senaste åren rapporterat mycket om strider kring museer och konsthallar. Sådana bråk handlar oftast i grunden om vad institutioner ska vara till för, eller på vilket sätt kultur och politik ska ha med varandra att göra. De där komplicerade frågorna lär bli fler framöver. De kommer att märkas i allt från nyhetsartiklar till folkvalda församlingar till ditt eget facebook-flöde.

Och det är nog hög tid för medier och politiker att inte låta de där debatterna bara domineras av de allra mest högljudda och tvärsäkra åsikterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".