Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Historiskt stor samling för konstmusiken

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 07.30
"Allmänhetens kunskap om konstmusiken minskar i snabb takt"
(3:01 min)
Nina Stemme i "Turandot" på Metropolitanopera i New York.
Nina Stemme i "Turandot" på Metropolitanoperan i New York. Foto: Foto: AP/TT

Idag diskuteras den svenska konstmusiken på radiohuset i Stockholm av omkring 160 personer från hela musiklivet. Det gör den till största samlingen hittills på området.

För initiativet står Sveriges Radios konserthus Berwaldhallens chef Helena Wessman som ser en oroväckande trend:

– Enligt mig marginaliseras konstmusiken med stor kraft på många områden.

Trots ett starkt publikintresse och att den svenska konstmusiken sträcker sig långt utanför landets gränser, fortsätter Wessman.

– Vi har otroligt skickliga musiker, dirigenter, tonsättare, sångare i Sverige. Vi håller en mycket, mycket hög nivå internationellt sett.

Sopranen Nina Stemme till exempel. Hon har i år har firat triumfer som prinsessan Turandot i New York och sågs live i premiären från Metropolitanoperan i början av året av nästan 13000 personer på Folkets hus och parkers biografer runt om i landet.

Återkommande statistik från SOM-institutet i Göteborg visar att var femte svensk går på klassisk konsert eller opera minst en gång om året ...

– ... men allmänhetens kunskaper om det vi håller på med minskar i snabb takt, säger Wessman.

Hon tycker till att börja med att massmedia inte rapporterar i samma utsträckning som tidigare om vad som händer på konstmusikområdet.

Hon undrar också bland annat hur det ska bli med återväxten av publik, musiker och sångare. I grundskolans musikämne till exempel är det långt ifrån säkert att unga får höra musik som kan ha flera hundra år på nacken och som spelas än idag. Forskning visar nämligen att musikämnet har blivit ett upplevelseämne där eleverna får välja musik som de vill prova på olika instrument.

– Och då blir det lätt låtar ur pop- och rocktraditionen som är lätta och som man tänker att man ska möta barnens kunskaper och intresse för det blir mycket lättare ingång. Det betyder att du kan gå igenom hela grundskolan och så har du inte hört någon konstmusik alls under din utbildning, du har inte hört någon folkmusik och ingen jazz heller utan det är den här musiken där man möter barnen och ungdomarnas förkunskaper, säger Wessman och fortsätter:

– Musiken har varit en otroligt viktigt del av samhällets framväxt och det är nästan tusen år, och då känner jag litet oro för att om det blir ett kunskapstapp här så kan man bara hemfalla åt att tycka att "det här är konstig musik, den är för ansträngande, låt oss ta det som är lätt att lyssna på med en gång".

Vilket musikstycke tycker du motsvarar den vision som du har om att konstmusiken ska få ta mer plats i det svenska samhället?

– Då säger jag Harrison Birtwistle "Earth dances" som Sveriges Radios symfoniorkester spelade. Det är oerhört kraftfull musik, den är stökig, den dundrar på men den blir vackrare och vackrare ju mer man lyssnar på den, svarar Helena Wessman och en del av stycket hörs här i inslaget.

Vad ska ni göra då på rikstinget?

– Vi fokuserar den här gången framför allt på hur det ser ut när det gäller konstmusikens möte med barn och unga, men vi ska också prata om vad det betyder för oss rent fysiskt och psykiskt som människor. Det finns forskning på det, hur man använder rehabilitering men också en mer filosofisk utläggning kring konstformen. Sedan avslutar vi allt med en debatt där vi har bjudit in kulturchefer från några medier och vi har bjudit in några politiker för att diskutera att när det finns ett så starkt intresse, när det här är en sådan stor konstform - varför får det inte större genomslag i politiken och i skolpolitiken, och varför får det inte större genomslag i medierna? Vi tycker att det har tunnats ut där också. Det finns förklaringar, men vi skulle önska ett större utrymme.

Vilken betydelse ska rikstinget ha enligt dig?

– Betydelsen ska var att vi kommer samman litet mer och ser varandra på ett annat sätt och lär känna varandra och att öppna samtalsvägar och att vi har samma förståelse och samma bild av hur det ser ut för vår konstform i Sverige idag, och kan ge varandra de erkännanden vi behöver ge varandra för fint arbete, men sedan naturligtvis att skapa uppmärksamhet så man pratar om konstmusiken.

På plats finns representanter för kulturskolorna och hela det svenska skolsystemet, högskolorna, orkestrar och operahus, Svenska kyrkan och det fria musiklivet, Sveriges Radio och SVT, DN och SvD, Kulturradions chef Mattias Hermansson och riksdagen med ledamöter från exempelvis kultur- och utbildningsutskottet.

– Det finns väldigt många aktörer och jag tycker att det är lockande att vi kan samlas allihop och få en gemensam bild och en gemensam idé om hur vi ska kunna ta mer plats och göra konstmusiken tydligare i samhället, säger Helena Wessman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".