Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Unga i konstmusiken i fokus

Publicerat torsdag 26 maj 2016 kl 15.04
"Vi måste som musiklärare visa vägen"
(3:16 min)
El Sistema-orkestrar från Göteborg och Venezuela på Göteborgs Konserthus. Bild: Lasse Nilsson
El Sistema-orkestrar från Göteborg och Venezuela på Göteborgs Konserthus. Bild: Lasse Nilsson

Representanter för hela musiklivet är samlade på radiohuset i Stockholm idag för att diskutera hur den klassiska musiken - och konstmusiken i stort - kan ta mer plats i samhället. Bland annat diskuteras hur unga kan få ta mer del av den.

Det kallas för Riksting för konstmusiken, är den största samlingen hittills på området och är den första i raden av återkommande konferenser är det tänkt. Tinget sker mot bakgrund av bland mycket annat en oro för att det idag är långt ifrån självklart att grundskoleelever får knyta kontakt med annan musik än den som springer ur pop- och rocktraditionen, men det behöver inte bara vara elevernas val som avgör den saken, säger Rebecca Sahlin som är musiklärare på grundskolan i Genarp:

- Jag säger att det nog egentligen inte är eleverna som väljer, utan det är kanske så att det är lättare att arbeta med pop- och rockmusik. Det finns ofta instrument som passar den stilen.

Gitarr, bas, trummor, typ, i klassrummen?

- Ja, absolut. Många elever är kanske lättare att motivera också, eftersom de lyssnar väldigt mycket på populärmusik. Där tycker jag då att man som musiklärare i grundskolan har ett stort ansvar att inte bara arbeta med västerländsk konstmusik utan med alla möjliga olika genrer - även folkmusik och jazz och andra kulturers musik som ska få komma fram. Det står väldigt tydligt i våra styrdokument att vi har ett uppdrag att bredda och visa vägen till musik som våra elever kanske har svårt att upptäcka på egen hand, säger Sahlin.

Rebecca Sahlin har sonderat terrängen litet bland kolleger i hela landet och har sett att viljan att prata om annan musik än pop och rock ofta hänger ihop med lärarnas egna intressen och var de känner att de har sin egen styrka, "men man behöver inte vara klassiskt skolad instrumentalist" för att kunna prata om det, säger hon:

- Vad är det för form? vad är det för instrumentalisering - vilka instrument hittar vi helt enkelt i den här symfoniorkestern? till exempel. Hur arbetar man med begrepp som dynamik, melodik, harmonik och så vidare.

Men finns resurserna? Det har ju varit en fråga här på konferensen.

- Resurserna finns, absolut, men man måste vara stark som musiklärare på grundskolan idag, för att man är en ensamvarg, man har inte 15 andra kolleger i samma ämne, utan man måste orka driva detta och orka stå emot att - ja, kommentarer som att det ska vara roligt på musiken, "varför får vi inte jobba med musik som vi tycker om?" och så vidare. Kommer man över den tröskeln så lyckas man oftast att väcka elevernas intresse för den här musiken också, säger Rebecca Sahlin.

På Rikstinget för konstmusiken talas det bland mycket annat om att musikämnet i grundskolan mer än idag måste få vara ett ämne där man också lyssnar och talar om musik. En av de organisationer som trycker på för detta är arbetsgivarorganisationen Svensk scenkonst som företräder institutioner som konsert- och operahusen.

- Vi har funderat på vad som premieras i kulturpolitiken, säger dess förbundsdirektör Ulrika Holmgaard och fortsätter:

- Då premierar man idag, pratar väldigt mycket om det egna skapandet, att göra ...

... och det kommer att visa sig när den pågående utredningen om kulturskolan presenteras i höst, fortsätter Holmgaard:

- Så kommer vi att få bekräftat att det saknas möjlighet för barn idag att utsättas för krav på egen analys, att lyssna in mer, ett helt annat pedagogiskt sätt att utbilda, säger hon.

Vilket är problemet med det då, skulle du säga?

- Problemet är att du kommer att ha personer som inte har förmåga att över huvud taget tyda en viss typ av kulturutbud, som till exempel konstmusiken. Man kommer att jobba med det som man kallar populärmusik och man kommer inte att ha förmåga att tolka det som vi nu talar om som klassisk musik, säger Ulrika Holmgaard.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".