Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Från Jeanne d’Arc till IS på utskälld martyrutställning

Publicerat lördag 28 maj 2016 kl 07.00
"Dessa människor gick i döden för något de trodde på. Men där stannar analysen"
(3:06 min)
Från omdiskuterade "Martyrmuseum" i Köpenhamn
1 av 3
Från omdiskuterade "Martyrmuseum" i Köpenhamn Foto: Boris Grimbäck
En av martyrerna på utställningen: den katolske prästen Maximilian Kolbe, som lät sig avrättas i en annan mans ställe i Auschwitz 1941. Han helgonförklarades 1982. Foto: Boris Grimbäck
2 av 3
En av martyrerna på utställningen: den katolske prästen Maximilian Kolbe, som lät sig avrättas i en annan mans ställe i Auschwitz 1941. Han helgonförklarades 1982. Foto: Boris Grimbäck
"Martyrmuseum" i Köpenhamn Foto: Boris Grimbäck
3 av 3
"Martyrmuseum" i Köpenhamn Foto: Boris Grimbäck

Med Martyrmuseum vill konstnärsgruppen The Other Eye of the Tiger diskutera vad en martyr är. Redan innan den öppnade, var den hett omdebatterad och polisanmäld för att legitimera terrorhandlingar. Men på det teoretiska planet är det en smula tunt.

Den öppnade i torsdags, men långt innan dess kallade Danmarks kulturminister har kallat den för ”vanvettig” och att han inte kommer att sätta sin fot där. Kulturnytts Tor Billgren åkte till Köpenhamn för att bilda sig en egen uppfattning.

Den enes terrorist är den andres frihetskämpe. Ja, den sentensen kanske någon minns från diskussionerna på högstadiets religionslektioner, eller från någon session av djupsinnigt fyllesnack i gryningen. Det är också den yrvakna utgångspunkten för konstnärsgruppen The Other Eye of the Tiger när de frågar sig varför vissa människor väljer att gå i döden för det de tror på.

 Denna konstnärliga undersökning sker med hjälp av en så kallad museiföreställning. I en gammal slakteribyggnad har de placerat bilder av martyrer och rekonstruktioner av olika martyrrelaterade artefakter. En hårlock från Jeanne d’Arc. Bensindunken och tändstickorna som studenten Jan Palach använde för att bränna sig i protest mot den sovjetledda ockupationen av Tjeckoslovakien 1969.

Här finns en rekonstruktion av talarstolen där Martin Luther King höll sitt ”I have a dream”-tal, och en biljett till rockkonserten på Bataclan i Paris som blev ett blodbad i november när IS-krigare mördade 89 konsertbesökare. 

Mötet med bilderna och föremålen sker inom ramen för en guidning. Vår guide heter Morten och är en propert klädd ung man med finskor och elegant ylletröja. Han berättar de olika martyrernas historier, ackompanjerad av ljudeffekter, som man hör genom lurar. Ibland iscensätter han mycket skickligt berättelserna framför våra ögon. Det är tekniskt och dramaturgiskt fulländat, och ofta mycket starkt.

Men på det teoretiska planet är alltså föreställningen en smula tunn.

Visst, dessa människor gick i döden för något de trodde på. En bättre värld. Men där stannar analysen. Konstnärsgruppen menar att det är svårt att avgöra vad som är ett legitimt martyrium, och att det alltid beror på var man står, och åt vilket håll man tittar. Men är det egentligen särskilt svårt? Hur ser t.ex. den utopi ut som en IS-krigare offrar sitt liv för? En diktatorisk stat utan shiamuslimer, utan misshagliga sunnimuslimer, utan homosexuella och så vidare. Det är rent objektiv set, ja objektivt, en sämre värld.

Därmed inte sagt att IS-krigarna inte skulle platsa i ett martyrmuseum. Ett sådant måste ju förstås innehålla exempel på alla former av martyrium. Och att inkludera dem här, betyder knappast att de jämställs eller jämförs med Sokrates, Rosa Luxemburg eller Martin Luther King.

Trots att jag gärna hade sett en vidare diskussion om martyrskapets mekanismer, är jag också tacksam för att jag slipper pekpinnar.

Museiföreställningen Martyrmuseum pågår fram till den 10 juni i Köpenhamn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".