Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kriget gjorde konstverken snabbare och mer portabla

Publicerat fredag 27 maj 2016 kl 17.09
"Nu går det att ana sig till att figurerna ler lite grann"
(3:49 min)
Mohannad Orabi
1 av 3
Konstnären Mohannad Orabi ställer ut i Beirut Foto: Lisa Bergström/SR
Mohannad Orabi
2 av 3
verk av Mohannad Orabi Foto: Lisa Bergström/SR
Mohannad Orabi
3 av 3
Mohannad Orabi Foto: Lisa Bergström/SR

Konstnären Mohannad Orabis nya verk har en helt annan karaktär än tidigare, som ett resultat av att han fått flytta runt sedan kriget bröt ut i Syrien. Nu är de sketchliknande och ihoprullningsbara.


I torsdags kväll öppnade en ny utställning på galleri Ayyam i Beirut, med konstnären Mohannad Orabis nya verk. Vår kulturkorrespondent Lisa Bergström mötte honom på öppningskvällen.

- Jag tog ner en gardin la den på golvet och började måla, säger Mohannad Orabi.

Hans nya verk hänger runt oss; målningar på stora tygstycken, röda blommor i ett knä på en vad ser ut att vara snabbt tecknad flicka. Konturerna påminner om krita på svarta tavlan - och där en vinge bakom axeln och ett örhänge och en av dem har en fågel på huvudet. Hon kramar om sina knän.

Tekniken var ett resultat av en frustration över att inte alltid ha materialet, över att processen annars ofta är långsam.

- Målningarna är lite som vårt liv är nu, snabbt och portabelt säger Mohannad Orabi. Det är bara att rulla ihop verken och ta med sig dom i väskan. Jag målar inte längre för nåt som ska hänga på en vägg i hundratals år säger han.

Det minglas, fotgraferas och Beiruts celebriteter är här i vackra klänningar och fruktjucie serveras i kylda glas den här öppningskvällen.

Det är Muhannad Orabis fjärde separata utställning. Hans första var olika självporträtt, sen efter det att kriget bröt ut i Syrien, så kom serien "It's not about me anymore" - det handlar inte längre om mig. Efter det började han göra familjeproträtt. Förr ogillade han dom där familjebilderna som alla åkte till olika fotostudior för att ta, men efter det att familjen splittrades och det var omöjligt pga kriget att samla alla för att ta såna bilder, så började han måla sina minnen av familjeporträtten.

Men nu är alltså verken helt annorlunda. Det är ihoprullningsbara. Snabba sketchliknande små varelser som liknar flickor och tekniken har han inspirerats till av dottern som ofta följer med honom till studion när hans fru jobbar.

En annan sak som hänt med målningarna är att det går att ana sig till att figurerna ler lite grann. Ett leende som inte fanns där förut, säger Muhannad Orabi.

- Förut kunde jag inte måla leenden, säger Muhannad Orabi, som nu lever i Dubai. Innan dess i Egypten och före det i Syrien.

Han försöker tänka positivt på framtiden, men han är frustrerad över att syrier numera direkt förknippas med att vara flyktingar. Jag kanske är flykting men jag jobbar, jag kan jobba säger han.


Lisa Bergström, Sveriges Radios kulturkorrespondent

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".