Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nästan femtio år efter utmarschen - nu ställer Louisiana ut Poul Gernes

Publicerat onsdag 1 juni 2016 kl 13.10
"Konsten skulle vara i folkets tjänst" menade Gernes
(3:26 min)
bild
1 av 4
Anders Kold, kurator Foto: David Richter
Poul Gernes på Louisiana Foto: David Richter
2 av 4
Poul Gernes på Louisiana Foto: David Richter
Gernes förslag på EU-flaggor
3 av 4
Gernes förslag på EU-flaggor
Modell av pyramiden som aldrig förverkligades Foto: David Richter
4 av 4
Modell av pyramiden som aldrig förverkligades Foto: David Richter

1970 marscherade konstnären Poul Gernes och ytterligare ett par konstnärer under stor uppmärksamhet ut från konstmuseet Louisiana och tog sina konstverk med sig i protest mot att de inte tyckte att de fick ställa ut vad de ville. Nu 46 år senare gör Louisiana en stor utställning med Poul Gernes.

Det var 1970 som konstnärerna Bjørn Nørgaard och Poul Gernes med flera tog sina verk och lämnade utställningen i protest. Bjørn Nørgaard hade tänkt ställa ut delar av en slaktad häst i glasburk, Poul Gernes hade tänkt ställa ut rent kommersiella produkter och sälja Citroenbilar i museiparken som något han kallade sponsorkonst. När konstnärerna fick nej blev de sura, och vandrade ut.

Poul Gernes tyckte egentligen inte om museer, de var elitistiska och berörde för få. Konst skulle vara folklig menade han.

-- Konst skulle vara i folkets tjänst, den skulle tjäna folkets utveckling, folkets andliga och materiella utveckling. Därför var han engagerad i att konsten inte skulle vara gömd i museala reservat. Den skulle vara där folket var, i det offentliga rummet. I byggnader och på byggnader, säger kurator Anders Kold.

Konsekvent ägnade Gernes således stor del av sin karriär åt att utsmycka offentliga byggnader, Till exempel Herlevs sjukhus vars interiör, liksom allt han gjorde, går i starka färger, rött, orange, gult, grönt och så vidare.

Han ägnade också stor tid åt att göra förslag på offentliga monument. I Louisianas park har man byggt upp en modell ( 6 x 12 x12 meter) av den pyramid han hade tänkt skulle stå på Israels plads i Köpenhamn. Ett ställe där folk skulle kunna hänga.

Redan på 1960-talet hade han startat den så kallade Eks-skolen, som skulle vara ett alternativ till kungliga akademin. På Eks-skolen experimenterade man. Ett paket med tygstycken kunde vara konst eller en målad toalettring.

Med tiden tyckte han att konsten skulle avpersonifieras. Konstnären var inte viktig. Och som ett led i det ville han ha regler som han tvingades förhålla sig till. Därav, det han blivit mest känd för, sina geometriska former, rutor och cirklar som konstnären bara behöver fylla i. Ibland lät han till och med andra bestämma färgerna.

Men eftersom han tyckte så illa om konstinstitutioner, kan man ju fråga sig om inte Louisiana går emot hans konstnärliga intentioner när de nu gör utställning. Men det är ju snart 50 år sedan 1970, menar Anders Kold.

-- Nej det tycker jag inte att han gör. Vi driver ju inte ett ohistoriskt museum. Och institutionen rymmer ju också den konsten som inte ville ha institutionen. Som kurator har jag försökt låta hans konst tala maximalt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".