Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så bra är den hajpade Frank Ocean-skivan

Publicerat onsdag 24 augusti 2016 kl 10.30
Tina Mehrafzoon: En unik förmåga att ge lyssnaren hjärtsnörp
(4:06 min)
Frank Ocean på Bråvallafestivalen 2013
1 av 2
Frank Ocean på Bråvallafestivalen 2013. Foto: Claudio Bresciani/TT

Veckans mest uppmärksammade musiksläpp är Frank Oceans nya album "Blonde". Tina Mehrafzoon kommenterar ett mastodontsläpp som avväpnar.

Ocean slog igenom på bred front 2012 med sitt förra album "Channel Orange" med flera stora hits. När det nu är dags för uppföljare är det inte bara i form av ett album utan också en flera hundra sidor tjock tidskrift och en 45 minuter lång film, "Endless".

Tina Mehrafzoon från Musikguiden i vår grannkanal P3 kommenterar släppet:

Vad är det han har gjort egentligen, det låter som flera beståndsdelar?

– Ja, och ett väldigt stort uttryck som för oss fans har varit mycket att ta in på en och samma gång. Men den här videon, "Endless", som kallas för ett visuellt album, det var det sista kontraktsbundna släppet han gjorde med skivbolaget Def Jam. Skivan är faktiskt utgiven "independent", han har startat eget skivbolag som heter Boys Don't Cry, som man till en början trodde att skivan "Blonde" skulle heta. Och magasinet som har kommit verkar vara konst och olika saker som inspirerat honom, bland annat följer det med en lista på hans favoritmusik, hans favoritfilmer, alla de han jobbat med gällande såväl videon som magasinet och skivan. Så det är ett mastodontsläpp det här, det har tagit mig flera dagar att smälta allt, och då har jag inte ens sett magasinet för det släpptes limiterat i pop up-butiker i fyra städer i USA så det har inte ens nått oss på den här sidan av Atlanten.

Förväntningarna har ju som sagt varit enorma - lever det upp till det?

– Jag och jag tror många andra blev ganska överraskande av det här skivsläppet, det är väldigt känslosamt, och att det kom med videon och magasinet, det kom så mycket på en och samma gång att man blev helt paff. Men sedan, när man väl lyssnar på skivan... Det här är en egenskap som Frank Ocean har som jag fortfarande inte riktigt kommit underfund med hur han lyckas, men skivan eliminerar liksom förväntningar och krav, den fullkomligt avväpnar dig som lyssnar på den, för att den är så intim på något vis, så försiktig.

Hur skulle du beskriva albumet rent musikaliskt?

– Såväl musikaliskt som textmässigt är det här en skiva som är dagboksanteckningar, känns det som, som reflekterar kring ett sorts identitetssökande när man inte längre är en enhet med någon annan. Musikaliskt är det rart och snällt, det är gitarrer, och det saknas lite beats som man tidigare hört Frank Ocean jobba med. Det saknas, men jag behöver det inte heller på det här albumet som är så himla fint och hjärtskärande, tycker jag.

Vad är det som gör Frank Ocean till en betydelsefull artist i dag?

– Hans fantastiska förmåga att ge människor hjärtsnörp och beskriva hur det känns att ha hjärtsnörp.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".