Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Del 1/2

Kulturfokus i biståndspolitiken efterlyses

Publicerat tisdag 30 augusti 2016 kl 07.00
Teshome Wondimu: "Kulturen har överhuvudtaget lite låg status"
(2:49 min)
Teshome Wondimu.
Teshome Wondimu. Foto: Danish Saroee

Kulturbiståndet har sedan ett tiotal år fått en alltmer undanskymd roll i den svenska biståndspolitiken. Stödet till renodlade kulturprojekt har minskat kraftigt och kulturinsatser integreras idag ofta i bredare satsningar på demokrati och mänskliga rättigheter. I en Sidafinansierad förstudie om kultur som demokratifrämjande kraft efterlyser kulturorganisationen Selam mer och långsiktigt kulturfokus i biståndsarbetet.

– Kulturen har överhuvudtaget lite låg status, man har inte riktigt förstått vad kulturen kan bidra med, och det har gjort att när man vill ta bort någonting är det första man tar bort kulturverksamhet, säger Selams grundare Teshome Wondimu.

Sidas kultur- och medieenhet avvecklades 2008. Då hade regeringen beslutat om nya strategier för samarbetsländer och ökat stöd till bland annat medier och yttrandefrihetsinsatser snarare än till renodlade kulturprojekt. Det har bidragit till en syn på kulturen som instrumentell snarare än värdefull i sig själv, enligt Selam som har kontor både i Stockholm och Addis Abeba. Utifrån sin förstudie har organisationen dragit slutsatsen att det behövs mer långsiktigt stöd till kultursektorer i samarbetsländer, något som försvåras av hur biståndet idag är organiserat.

– Vi vill, via kulturen, ge verktyg till människor så att de lättare kan hantera sin talang och den moderna tekniken. Kulturen kan spela mycket, mycket större roll än man tror, för kommunikation med beslutsfattare, kommunikation med samhället, kommunikation med aktörer, kommunikation med omvärlden, säger Teshome Wondimu.

I mitten av 00-talet låg det svenska stödet till renodlade kulturprojekt på 180 miljoner kronor. Bara några år senare hade det minskat med nära fyra femtedelar, till 40 miljoner. Men enligt Maria Arnqvist, programansvarig specialist på enheten för demokrati och mänskliga rättigheter på Sida, är kulturen fortfarande en del av myndighetens biståndsarbete. Hon medger att insatserna har minskat, men menar också att statistiken kan vara missvisande.

– Jag bör väl våga påstå att det har minskat sedan vi hade en kulturenhet. Svårigheterna är ju att när man klassificerar insatserna så klassificerar man dem inte nödvändigtvis som kulturinsatser, utan som yttrandefrihet- demokrati- eller civilsamhällsinsatser.

Den sortens klassificering är inte nödvändigtvis problematisk, men kan få konsekvenser när kultur inte omnämns i de strategier som styr Sida, menar Maria Arnqvist. Samtidigt ser hon en utveckling där kulturen har börjat ta större plats, och hon hoppas att dess roll synliggörs när det så kallade biståndspolitiska ramverket skrivs om under hösten.

– Min personliga förhoppning är att Sverige återigen satsar på det och att man tydligt nu när man skriver om det biståndspolitiska ramverket och i strategier synliggör kulturens roll som viktig.

Lyssna på del 2, om kulturbiståndets framtid, i Kulturnytt imorgon

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".