Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Del 2/2

"Nu måste vi bli bättre på att förstå kulturens roll"

Publicerat onsdag 31 augusti 2016 kl 07.00
Ulrika Modéer: Stöd till kultur har levt en tynande tillvaro
(2:15 min)
Ulrika Modéer, statssekreterare med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete.
Ulrika Modéer. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Igår rapporterade vi om kulturbiståndets undanskymda roll i den svenska biståndspolitiken. Men det är något som kan komma att förändras framöver. I förslaget på nytt biståndspolitiskt ramverk, som presenteras för riksdagen i höst, betonas kulturens roll som viktig för demokratisering.

– Stöd till kultur och kulturutövare har alltid funnits i svenskt bistånd, men det har under de senare åren levt lite av en tynande tillvaro, kanske för att man sett på det så instrumentellt. Vi tror att vi behöver backa tillbaka och bli bättre på att förstå att kultur och kulturutövare har en roll i mycket bredare samhällsfrågor, säger Ulrika Modéer, statssekreterare med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete.

Hon menar att kulturbiståndet redan har fått ett visst uppsving inom biståndspolitiken. Efter att stödet till renodlade kulturprojekt sjönk från 180 till 40 miljoner kronor mellan mitten av 00-talet och 2012 - på grund av nya samarbetsländer och strategier där kulturinsatser hamnade under bredare demokratiinsatser - landade stödet på 55 miljoner kronor 2015.

Behovet av mer kulturfokus har vuxit i takt med att det demokratiska utrymmet i många länder trycks tillbaka, menar Ulrika Modéer:

– Det är begränsande lagstiftning, det är kontroll, och då är det väldigt viktigt att vi står upp för att de här aktörerna behövs för att upprätthålla det demokratiska utrymmet.

Förslaget på uppdaterat biståndspolitiskt ramverk har varit ute på remiss under sommaren. Att kultursektorns betydelse där betonas har mötts av positivt gensvar, bland annat från Kulturarv utan gränser och Konstnärsnämnden.

Även kulturorganisationen Selam, som under de senaste åren har arbetat aktivt för att stärka kulturens roll i biståndspolitiken, välkomnar vad de beskriver som "regeringens ambitioner att på ett tydligare vis lyfta fram aktörer från kulturlivet". Men de skulle gärna se att kulturen i ännu större utsträckning blev en självständig faktor.
Emma Emitslöf, internationell projektsamordnade på Selam och ansvarig för den förstudie om kultur och demokrati som organisationen publicerade i våras, menar att kultursynen är i behov av uppdatering.

– Uppdatera analysen litegrann, och metoderna för hur man ska jobba med de här frågorna, råder hon. Att lyckas se en ny generation, ny teknik, nya kulturformer, allt som hänger ihop med globalisering och mobilitet i världen. Till exempel kanske man missar hur många ungdomar som engagerar sig för att de gör det på ett mer informellt sätt, via olika nätverk eller forum på internet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".