Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lördagskrönika: Har vi fel förväntningar på yttrandefriheten?

Publicerat lördag 3 september 2016 kl 09.30
Mattias Hermansson om Bokmässan och yttrandefriheten
(2:50 min)
Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio. Bild: Mattias Ahlm
Mattias Hermansson, kulturchef Sveriges Radio. Bild: Mattias Ahlm Foto: Mattias Ahlm

De senaste veckorna har debatt och nyheter handlat mycket om yttrandefrihet. Inte minst efter turerna där Bokmässan i Göteborg först beredde Nya Tider monterplats, sedan stoppade efter kritik om tidningens kopplingar till högerextremism - och därefter släppte in Nya Tider igen.

Här är alla delar i serien Fem minuter om yttrandefrihet

En av sommarens sista eftermiddagar hastar jag i gångarna under Centralen i Stockholm. I myllret av människor på väg till olika destinationer står två män med varsina buntar av tidningen Nya Tider. De sträcker ut exemplar och försöker locka förbipasserande, med budskapet att det här, det är tidningen Bokmässan vill porta.

Som framgått i medierapporteringen har Bokmässan i Göteborg svängt fram och tillbaka kring Nya Tiders medverkan på mässan i slutet av september, som har just yttrandefrihet som tema detta år när tryckfrihetsförordningen fyller 250 år.

Och så har en upphetsad debatt förts om just yttrandefrihet och aktörers ansvar – och på kuppen är Nya Tider nu riksbekant.

Tidigare i veckan kunde Kulturnytt och andra medier också rapportera hur artisten Peter Jezewski fått sina spelningar på ett hotell i Karlstad avbokade, på grund av att han uttryckt sympati för delar av Sverigedemokraternas program. Hotellet hann med att både bli bombhotat och dra tillbaka sin avbokning på kort tid. Ironiskt nog så höll just Sverigedemokraterna sitt riksårsmöte 2008 på samma hotell, på sin väg mot de första riksdagsplatserna.

Kanske är det så här ett jubileumsår för yttrandefriheten ska se ut – ihärdiga påminnelser om hur komplicerad den är att hantera.

Under sommaren sände vi här i P1 en serie som hette Fem minuter om yttrandefrihet, där författare, debattörer och konstnärer medverkade. En av dem var Dilsa Demirbag-Sten, som uppehöll sig kring begreppen negativa och positiva rättigheter.

Yttrandefrihet är en så kallad negativ rättighet, som inte kräver någon handling från någon annan. ”Den kräver enbart att andra avstår från att göra något, till exempel att bruka våld eller att stjäla andras egendom”, som Demirbag-Sten beskrev det.

Den negativa rättigheten är alltså att INTE bli förföljd för sina åsikter eller tro. Den positiva rättigheten, däremot, den kräver i praktiken att någon annan tar ansvar för att dina rättigheter ska tillgodoses, som till exempel att stå för sjukvård eller skola.

Av debatter, och flöden i sociala medier, är det lätt att få intrycket att yttrandefriheten i allt högre grad uppfattas som en positiv rättighet. Att andra ska sörja för att min röst får höras, men samtidigt att jag ska slippa höra det jag ogillar.

En av konsekvenserna av den utvecklingen tycks vara att massmedieföretag och andra stora offentliga aktörer gradvis blir allt mer ifrågasatta. Oavsett hur man hanterar kontroversiella åsikter, landar det i beslut som uppfattas som moraliska eller politiska statements åt något håll och drar på sig våldsam kritik. Hittills har ett sådant klimat gynnat alternativmedier och proteströrelser, och affärer som liknar den kring Bokmässan lär vi få se fler av.

Man kan fundera över var den utvecklingen tar oss.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".