Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Han är en i Algeriets nya kulturarbetargeneration

Publicerat måndag 19 september 2016 kl 11.00
Karim Moussaoui: Försoningen måste göras i hjärtat och själen
(8:17 min)
Karim Moussaoui
Karim Moussaoui. Foto: Fanny Härgestam.


En ny generation kulturarbetare som vill berätta om samhället genom kulturen håller på att ta plats i Algeriet. Ett område som växer är filmskapandet, och ett av de nya namnen är Karim Moussaoui som hyllats för sin film "Les jours d'avant" som kom förra året.

Filmen handlar om Algeriets inbördeskrig - som fortfarande är ett öppet sår i landet. Men den handlar också om relationen mellan man och kvinna, svår för just många unga i i det konservativa Algeriet.
Fanny Härgestam träffade Karim Moussaoui i Alger.

"Les Jours d avant" är en film som berättar om en veckas liv för två tonåringar i början av 1990-talet i Algeriet.

– Den berättar utifrån deras respektive perspektiv - vad de genomlever, i sina inre liv men också ute i samhället, säger Karim Moussaoui.

Vi sitter och dricker espresso på en lummig innergård i centrala Alger, i franska institutets lokaler. Här jobbar Karim Moussaoui som filmansvarig, parallellt med sin regissörskarriär. Den fick en rejäl skjuts framåt med "Les Jours d'avant", som vunnit flera priser på olika festivaler.

Men att göra en film om Algeriets mörka epok, inbördeskrigets 1990-tal, det var inte planen från början.

– Jag ville göra en film om ungdomar, men under skrivandet kom jag på mig själv att prata om kriget, för det var under kriget som jag själv var tonåring, säger Karim Moussaoui som idag är 38 år.

Han är en av flera unga filmskapare i Algeriet som vill berätta om samhällsfrågor och historia genom populärkulturen.

Och han tillhör den generation algerier som fick sina ungdomsår kvävda av kriget. Det var på
1990-talet när Algeriets demokratiseringsprocess helt kom av sig. Den ersattes av en blodig konflikt mellan islamister och militär som rasade ett decennium. Hundratusentals människor miste livet, på båda sidor - och det är än idag ett öppet sår i det algeriska samhället.

– Det fanns ingenstans där det var helt säkert i huvudstadens omgivningar, överallt kunde man träffa på bomber, det skedde avrättningar, berättar Moussaoui.

Hans film utspelar sig i den förort där han själv växte upp på 1980- och halva 1990-talet, bland höga enkla stenhus. några träd, parkeringar.

Moussaoui beskriver kvarteret som ett socialistprojekt byggt för familjer som kom från landsbygden för att jobba i fabrikerna, som hans föräldrar. Den enkla, dunkla omgivningen blir en kontrast till filmens musik - tagen ur kompositören Händels opera "Alcina".

Men att filma i sina gamla kvarter var svårt. Karim Moussaoui hade inte varit tillbaka där sedan han flyttade till sin moster mitt under kriget, till en mindre våldsam del av stan.

– Men jag tog mod till mig och åkte tillbaka till mina barndomskvarter för att filma, träffade gamla grannar. Det har inte förändrats så mycket. Samma trädgårdar, samma övergivna gator, säger Karim Moussaoui.

I "Les jours d avant" får vi följa Jabeur och Yamina i konfliktens första skede. Våldet växer sig alltmer närvarande i vanliga människors liv. I en scen går Jabeur hem från skolan. När han blir stående vid parkeringen blir han för första gången i sitt liv vittne till en avrättning.

– Sådan var verkligheten, säger Moussaoui. Men samtidigt som våldet rasade fanns det en vardag.

– Det var inte hela tiden krig. Det fanns perioder när det inte hände nåt men man kände hela tiden spänningen. Polisens och arméns närvaro, och på kvällen hörde man ibland skott.

Men Karim Moussaoui vill med sin film inte bara berätta om våldet i sitt lands mörka historia, utan även om det våld som han menar finns än idag, i dagens Algeriet, i de sociala relationerna - inte minst i den mellan man och kvinna.

– Jabeur och Yaminas relation i filmen är en icke-relation. Jag ville särskilt skildra åtrån, lusten att lära känna den andre och våldet som föds ur frustrationen att inte ha tillåtelse att göra det, säger han.

Det är en verklighet för många unga i det konservativa Algeriet, där det råder många tabun, särskilt utanför storstäderna. i vissa miljöer är det till exempel svårt för ogifta män och kvinnor att umgås, nåt som leder till frustration.

– Det är just den frågan filmen ställer: Vad händer när vi hindras i våra liv av moralen eller traditioner? Vad skapar det? Jag tror att våld föds ur det, både fysiskt och psykiskt våld När man inte får utlopp för känslor vänds dom inåt och förstör en själv, säger Karim Moussaoui.

Men just den konfliktfyllda kärleksrelationen har inte stått i centrum för den algeriska publikens reaktioner - utan snarare den såriga historien. och filmberättande är viktigt nu, menar han.

– Algeriet har inte gjort upp med sitt förflutna - det finns fortfarande många frågetecken runt tusentals människors försvinnande på 1990-talet, som ingen ännu ställts till svars för.

– Jag tror att vi har kommit in i en period i Algeriet när vi börjar få distans till det som hände. Folk konstaterar att det var en komplicerad situation. Vi är alla ansvariga på något sätt för det som hände, men många håller inte med, säger han.

Precis som många andra unga i dagens Algeriet tror inte Karim Moussaoui vidare mycket på landets politiska processer eller nationella försoningsprocesser. Men film kan hjälpa människor att få ur sig sådant som plågar en, menar han.

– Försoningen måste göras i hjärtat och själen, säger Karim Moussaoui.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".