Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

De dödas verkliga antal

Publicerat måndag 19 september 2016 kl 13.51
"Det är som om världen strukit förbi"
(3:21 min)
Lotta Olsson.
De dödas verkliga antal. Foto: Ulrika Zwenger.

Lotta Olsson debuterade som poet med sonett-samlingen Skuggor och speglingar 1994. Hon har fortsatt skrivit poesi, prosa och barnböcker. Hennes nya bok är en roman: De dödas verkliga antal. Göran Sommardal har läst den.

I sin roman, "De dödas verkliga antal", närmar sig Lotta Olsson ett osäkrat skeende, snarare än återberättar ett redan fastlagt händelseförlopp.

Romanen åstadkommer sin rörelse genom att ömsom citera verkligheten, som att "Det man inte vet, har man inte ont av", eller "Det ska vara s i kattnamn, kom ihåg det", som en återkommande påminnelse om att det vi säger om verkligheten, inte bara betecknar utan på samma gång avskiljer oss från den, gör oss främmande i världen.

Ömsom blir verkligheten också kursiverad: skaffa katt, skaffa jobb, skaffa barn. Eller: Om han fick bestämma. Eller: Det är väl bara som det är? Det blir till en uppsättning slagord som framhåller våra mänskliga tankerutiner, vår överslätande rutinmässighet.

Romantiteln "De dödas verkliga antal" gör sig också påmind i de korta dödsrunor som finns inströsslade i romantexten, där alla döda bär förnamnet Else-Marie och vars mamma alltid heter Victoria, om denna fortfarande är i livet, ett namn som också bärs av huvudpersonen. I vardagslag kallad Nicke.

Som om det inte vore nog hemsöks huvudpersonen i sin egenskap av Freja, den hedniska fruktbarhetsgudinnans moderna inkarnation på jorden, också av rösten i den allvetande marginalen: Alla dessa döda, Freja. De futtiga få som lever, de dödas ofantliga antal.

Till sist får också några av de bipersonella männen, sambos och pappa, chansen att göra sina röster hörda i de utdrag ur arbetsboken, vilka då och då dyker upp i kapitelsluten. Och mellan, över och inunder dessa orena utsnitt ur verkligheten fortskrider huvudpersonens egen subjektivt sanna redogörelse för platser och händelser fram till cirka halvvägs in på hennes levnads bana.

Det här samtidigt undvikande, kommenterande som rättframma berättarläge bidrar till att skapa den både svårmodiga och syrliga tonen. I nuet befinner sig huvudpersonen som redaktör på ett bokförlag. Där är hon den som hjälper fram andra måttligt begåvade till sina författarskap, som en sorts litterär barnmorska.

Fram till dess har hon valt bort eller låtit sig bli bortvald från den livslinje hon ändå inte är säker på om hon skulle vilja följa. Det är som om världen strukit förbi. Hon har fått sin beskärda del av det kulturmannamässiga och hon förblir singel, smart, barnlös. Både hon och den roman där hon skymtar förbi, förblir gåtfullt oavgjorda.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".