Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Politiker: Medier är partiska. Forskare: Det stämmer inte

Publicerat tisdag 18 oktober kl 06.30
Politiker ifrågasätter mediers opartiskhet
(2:17 min)
Moderaten Edward Riedl är en av de politiker som anklagat nyhetsmedier för att vara partiska.
Moderaten Edward Riedl är en av de politiker som anklagat nyhetsmedier för att vara partiska.

Flera politiker har den senaste tiden anklagat nyhetsmedier för att vara partiska. Men forskning visar att det påståendet är fel, enligt en professor i journalistik.

Det är en svår tid för journalistiska nyhetsmedier. Det talas om tidningsdöd och vilken roll public service ska ha i framtiden. Samtidigt kritiseras då och då medier från höger och vänster för att vara partiska.

Senast igår skrev den liberala debattören Fredrik Segerfeldt en debattartikel i Expressen om att han anser att public service är vänstervridet.

För några veckor sedan startade den moderata riksdagspolitikern Edward Riedl en egen så kallad nyhetssajt i Västerbotten, utan att skriva att moderaterna låg bakom innehållet.

– All nyhetsmedia är i någon bemärkelse inte opartisk. Er media är definitivt inte opartisk, sa Riedl till Svt Nyheter Västerbotten när han motiverade varför han startade sajten.

Edward Riedl har senare nyanserat sina påståenden med att nyhetsmedia i allmänhet är opartiskt. Han vill idag inte ställa upp på en intervju med Kulturnytt.

Ansvarig utgivare för Svt Nyheter Västerbotten, Anders Bäckström har svarat på kritiken från Edward Riedl (M), bland annat så här:

– Det kanske inte helt förvånade att jag inte håller med alls, opartiskheten är grunden för all god journalistik.

Några dagar senare anklagade den socialdemokratiska politikern och kommunikatören Thomas Hartman en lokal nyhetsredaktion för att bedriva opinion och tyckte att journalisterna skulle genomgå en undersökning för att kartlägga deras åsikter i en specifik regionalpolitisk fråga.

Menar du det eller var det ett retoriskt grepp?

– Det var mer en frågeställning om att vi behöver vara källkritiska. Vi behöver också inse att, det är inte omöjligt att en journalist som jobbar i public service driver debatt, driver opinion och har åsikter, säger Hartman.

Jag som intervjuar dig nu, är jag färgad?

– Det är mycket möjligt, det kan jag inte svara på. Antagligen skulle jag få veta mer om det om vi hade ett längre samtal. Jag tror du bär med dig ett åsiktspaket. Jag tror ingen människa är, även om det är ett ideal och även om det är något som är väldigt vackert att vi vill vara de här helt oberoende granskarna så är risken stor att även du har värderingar.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet håller med om att journalister säkert har åsikter men att det inte spelar någon roll.

– Därför att det journalistiska innehållet påverkas framförallt av den journalistiska professionalismen, hur man uppfattar sin roll och hur produktionsprocesserna ser ut. Det finns så mycket forskning kring det i Sverige och andra länder som visar att det journalistiska innehållet påverkas inte särskilt mycket av vare sig ägandet eller journalisternas egna politiska åsikter.

Mer om …

Reglerna som journalistiska medier ska följa

De pressetiska reglerna är inte lagar utan just regler.
Om ett medium anmäls granskas ärendet av Pressens opinionsnämnd (PON) eller Granskningsnämnden för radio och tv.

Om de finner att reglerna brutits får mediet betala en bötessumma och tvingas publicera beslutet i sin kanal.

Här är några av de pressetiska regler som behandlar partiskhet:

1.1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling.

1.2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer.

1.13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

Källa: Allmänhetens pressombudsman - po.se

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.