Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
INFÖR PRESIDENTVALET I USA

Chicanokonsten klämd mellan nordamerikansk och mexikansk kultur

Publicerat onsdag 2 november 2016 kl 10.29
"Det som syns nu i media, har dessa konstnärer pekat på i decennier"
(11 min)
Papel Picado
1 av 5
Papel Picado
Konstnären Daniel Gonzalez
2 av 5
Konstnären Daniel Gonzalez Foto: Yvonne Ihmels/Sveriges Radio
Bad Prez
3 av 5
Papel Picado
4 av 5
Papel Picado,
Latinoart
5 av 5
Latinoart

Chicanokonsten anklagas ibland för att vara enbart politisk, men det är livet det handlar om, menar konstnären Daniel Gonzalez. Följ med till Kalifornien som där den latinamerikanska befolkningen kommer att vara i majoritet inom några år. Yvonne Ihmels rapporterar från Los Angeles.

Konstnären Daniel Gonzalez vecklar försiktigt upp en traditionell papel picado i skört silkepapper och lysande färger; egentligen en partydekoration som ofta används på mexikanska fester, men efter en stund upptäcker jag att varje bit silkepapper, stor som två A4, inte bara är skört vacker utan också innehåller ett politiskt budskap. På ett står det "neo mas", aldrig mer, prytt med uråldriga aztekiska symboler och ett hjärta.

-Många kvinnor mördas i Mexiko och det rapporteras det nästan aldrig om, förklarar Daniel Gonzalez.

På nästa i lysande turkos handlar det om den pipeline som ett oljebolag vill dra rakt igenom siouxindianernas heliga begravningsplatser.

Här är symbolerna fjädrar, på ett annan står det "black lives matter", nästa handlar om den tilltagande gentrifieringen i storstäder som Los Angeles och den allra sista om de 43 studenter som mördades i en liten mexikansk stad för några år sedan och vars kroppar man ännu inte återfunnit. 

Genom att hänga upp den här ”partydekorationen” med sitt politiska budskap, vill Daniel Gonzalez visa på hur allt hänger samman. Han menar att i dessa politiskt tillspetsade tider, har vi färgade inte råd att förlora fokus. 

"Printgonzalez" står det bredvid den blåmålade järndörren som leder in till Daniel Gonzalez till bristningsgränsen fyllda ateljé i bostadsområdet Eagle Rock i östra Los Angeles. Som barn till mexikanska immigranter befinner sig Daniel Gonzalez mellan två kulturer: den mexikanska och den nordamerikanska, och det mesta av hans konst är präglad av detta förhållande, inte sällan med ett politiskt budskap.

Chicanokonsten anklagas ibland för att vara enbart politisk, men det är inte bara politik, det är mitt liv det handlar om, säger Daniel Gonzalez. Om livet vore lättare skulle konsten förmodligen också vara lättare.

Latinamerikaner utgör 34 procent av den röstberättigade befolkningen där, enligt Public Policy Institute of California, men man räknar med att bara 18 procent kommer att rösta på valdagen i november.

-Det är inte bra, säger Daniel Gonzalez. Det känns som om alla går omkring och sover. Ingen trodde på allvar att Storbritannien verkligen skulle lämna EU. Lika lite ville någon tro att Donald Trump skulle kunna bli presidentkandidat. Och nu är han här. Kanske är Donald Trump den president det här landet förtjänar, säger Gonzalez även om han personligen tycker att  det känns närmast ohyggligt.

Oavsett valdeltagandet befinner sig Kalifornien med Los Angeles vid en så kallad tipping point. Om bara några år kommer den latinska befokningen att vara i majoritet och delstaten kommer att skifta i färg, förklarar chefskuratorn Rita Gonzales, när jag gör ett besök på LACMA, ett av Los Angeles mest prestigefyllda museer för att tala om Chicanorörelsens betydelse som kulturpolitiskt fenomen från sextiotalet och fram till idag. Hon tillägger att Donald Trump vill göra det till ett vallöfte, men att militariseringen av gränsen mellan Mexkco och USA har pågått under lång tid.

Rita Gonzales berättar att hon själv bott många år i San Diego och med egna ögon sett hur konstnärer på båda sidor gränsen gränsen i allt högre grad fokuserat på frågor som kommit att sorteras under begreppet "borderart"  – gränskonst - något starkt förknippad med chicanorörelsen, och som handlat om militarisering, omänskliga deporteringar, immigration, lantarbetares hårda villkor, fackföreningsrörelser och mänskliga och  politiska rättigheter.

- Det som syns idag i media, har dessa konstnärer pekat på i decennier, alltsedan 1960-talets medborgarrättsrörelse, säger Rita Gonzales.

På senare tid har hon också tyckt sig märka en vad hon kallar strategisk etnisk gruppering, på gott och ont. Men även om nu konstnärerna  själva lyckats kämpa sig till en viss visibilitet, så avspeglas knappast det latinska inslaget i maktens korridorer.

Här i Kalifornien finns en pågående diskussion om maktstrukturerna inom museer och övriga konstinstitutioner. Kanske som ett svar på detta kommer man från och med nästa höst (2017), att visa ett sextiotal utställningar under samlingsbegreppet latinoart i och runt om Los Angeles . Det är en gigantisk konstsatsning sponsrad av Getty foundation där Rita Gonzales är en av huvudkuratorerna.

-Men latinoart, säger hon, är ett alltför löst hållet begrepp. En konstnär vill nog hellre bli identifierad utifrån sin konst än sin kulturella bakgrund eller hudfärg.

Tillbaka till Daniel Gonzales. Solen står högt och det börjar bli varmt bakom den blåmålade järndörren. Han har plockat fram ett grafiskt blad, en parafras på ett klassiskt verk av mexikanske konstnären Jose Gonzalez Camarena. Det ursprungliga verket finns i mexikanska skolböcker och är en allegori över de klassiska vetenskaperna. Efter mer än 100 år av fri allmän skolgång, något som infördes vid mexikanska revolutionen 1910, vill Mexikos regering nu privatisera skolundervisningen, berättar Daniel Gonzalez.

Nyligen dödades nyligen tolv demonstranter och lärare av den federala polisen vid en fredlig protest mot denna privatisering.  Men här i USA var det ingen som rapporterade om detta, säger han. Det var på samma gång som Worldcupen i fotboll och ingen verkade bry sig om vad som hände med några lärare i Mexiko.

Daniel Gonzalez suckar när han berättar om förtrycket i Mexico men situationen i USA tycker han inte känns så särskilt mycket bättre. Det stundande amerikanska valet känns inte längre demokratiskt. De republikaner som lämnar Donald Trump går nu över till Hillary Clinton, och vad säger väl det om henne, frågar han sig.

För Daniel Gonzales känns det här valet som att singla slant mellan Donald Trump eller Donald Trump och hans vänner.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".