Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Ett litet liv" drar undan mattan för sina karaktärer

Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 16.10
732 sidor om vänskapandet
(2:50 min)
Hanya Yanagihara
Hanya Yanagihara Foto: Jenny Westerhoff

"Ett litet liv" om vänskap och svarta hål är den amerikanska författaren Hanya Yanagiharas andra roman som väckt stor uppmärksamhet i USA

Redan omslaget är tvetydigt. En ung man kniper ihop ögonen, kröker munnen, utstrålar smärta. Fotografiet har titeln "Orgasmic man". Och ambivalens är nog ett bra ord, för tillstånden jag hamnar i under den långa läsningen av "Ett litet liv". Den handlar om vänskap, och om varför vi lever, vad som får oss att fortsätta genom dagarna som sträcker ut sig och blir livet. Willem, JB, Malcolm och Jude träffas på college och så får man följa dem genom livet, de gör alla förbluffande karriärer, en blir en världsberömd skådespelare, en stjärnarkitekt, en bästsäljande konstnär och en gör mot alla odds en spikrak karriär som affärsjurist. Miljön är New York med återblickar på barndomar, i skilda miljöer och klasser. "Ett litet liv" har liksom rätt dos av allt vad gäller identiteter. Något som förvånar mig dock, men det finns nog en tanke där bakom, är hur den svävar fritt i tiden, den följer fyra vänner i 35 år, men är helt renons på årtionden. Man känner inget 80-, 90-, 00-tal. Redan som unga studenter utelåsta på taket har de glömt sina mobiltelefoner inomhus. Det skulle kunna vara när som helst, det finns inget samhälle därutanför deras lilla krets. Det är mycket märkligt.

"Ett litet liv" är en bladvändare, förstås. Även om huvudpersonen Jude, som allt kretsar kring, Jude som föräldralös växt upp på kloster, blivit utsatt för sexuella övergrepp och som vuxen tillbringar nätterna med att skära sönder sina armar i badrummet, och som alla vänner liksom lever för att ta hand om är förvånansvärt vagt skildrad. Liksom det svarta hål i universum allt kretsar kring. Författaren Haya Yanagihara säger i intervju att hon ville se hur mycket hennes karaktärer skulle stå ut med. Och det finns en utdragenhet i de brutala skildringarna av Judes barndom, övergreppen tar aldrig slut, och precis när någon lyckats resa sig lite, dras mattan återigen undan. Jag vet faktiskt inte vart hon vill, varför hon skriver som hon gör, är det för att se hur mycket läsaren klarar av? Men jag tar mig igenom, och jag lär mig en hel del, om vänskapens tåligheter, om varför vi fortsätter en stund till, och jag kan redan se hur "Ett litet liv" manifesterar sig på filmduken. Den är liksom redan en film.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".