Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt läslov ska lyfta barns kunskaper

Publicerat fredag 4 november 2016 kl 07.00
Gustav Fridolin: Att alla vuxna engagerar sig är en förutsättning
(2:27 min)
Tilda Edlund, 9 år, har tagit sig till biblioteket på läslovet.
1 av 3
Tilda Edlund, 9 år, har tagit sig till biblioteket på läslovet. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio
Annika Eriksson är bibliotekarie på Grubbeskolans bibliotek.
2 av 3
Bibliotekarien Annika Eriksson kan tycka att det är svårt att nå de ungdomar som redan halkat efter med läsningen. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio
Mollie Lindström
3 av 3
Mollie Lindström, 7 år, var främst på biblioteket för att spela schack men skulle även passa på att låna böcker. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio

Höstlovet har bytt skepnad och heter numera läslov efter en satsning från regeringen som statsminister Löfven lanserade i sitt sommartal.

Visste du om att höstlovet har döpts om till läslov?
- Ja, jag hörde det på skolan, säger Tilda Edlund, 9 år.
Vad tycker du om det?
- Tja, det känns helt okej. Jag tror faktiskt att det kommer att göra lite skillnad, att man börjar läsa lite mer och prata mer om det.

Men regeringens införande av läslovet har mötts av kritik. Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius argumenterar att det är fel av regeringen att förflytta fokus från läsningen i skolan där alla barn oavsett förutsättningar nås, till platser utanför skoltid. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) håller inte med.

– Det är ju precis tvärtom. Det är klart att om fotbollsföreningen drar med barnen till biblioteket efter träningen så spelar det störst roll för det barn som aldrig tidigare varit där. Att alla vuxna engagerar sig i barnens läsning är en förutsättning för att det inte bara ska hänga på om man har föräldrar som läser för en, om man får vara med och upptäcka läsningen själv, säger Fridolin.

"Svårt att nå dem"

Framför allt har kunskaperna blivit sämre bland de redan lågpresterande eleverna. Annika Eriksson är bibliotekarie på Grubbeskolan i Umeå och menar att det kan vara svårt att nå tonåringarna som har halkat efter i läsningen.

– Vi ligger ju i en högstadieskola så vi har ju högstadieelever som är här på rasterna och många är flitiga bokläsare och lånar mycket. Och de som inte vill låna eller vill läsa på sin fritid är faktiskt svåra att nå. Man kan ju liksom inte tvinga någon till något, menar Eriksson.

Teatrar och museum får fundera

Redan nu går pengar från Kulturrådet till läsfrämjande projekt under lovet, men från 2017 och fram till 2020 kommer fem miljoner kronor per år betalas ut för att satsa på barns och ungas läsning under lovet. Exakt hur pengarna ska fördelas är inte klart än.

– Ett museum kan fundera på vad gör vi för läsningen just vid det här tillfället utifrån vår utställning. En teater kan fundera på hur gör vi interaktivt arbete där barnens läsning också blir en del av föreställningen. Men det blir upp till varje kulturinstitution att fundera på "hur är vi med och stärker läsningen", säger Fridolin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".