Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Palestinskt rave med allvarlig bottenklang

Publicerat måndag 7 november 2016 kl 13.11
"Inte helt lätt att smälta de här starka kontrasterna"
(3:09 min)
Les Ballets C de La B.
Les Ballets C de La B. Foto: Danny Willems/Dansens Hus

Belgiska Les Ballets C de La B är en konstnärlig plattform snarare än ett traditionellt danskompani. Som en del av det så kallade belgiska dansundret blev de världsberömda för sina nyskapande verk som ofta blandar dans, musik, performance och teater. Nya verket "Badke" har kommit till genom ett samarbete mellan koreograferna Koen Augusijnen, Rosalba Torres Guerrero och Hildegard De Vyust och tio palestinska dansare.

Cecilia Djurberg såg den svenska premiären på Dansens Hus.

Vad har Les Ballets C de La B hittat på den här gången?

– Numera har ju de här blandformerna inom dansen, som utmärkte det belgiska undret, blivit så vanliga att vi nästan inte ens pratar om gränserna mellan dansdans och dansperformance längre, men på något vis lyckas Les Ballets C de La B ändå överraska genom att med det här verket "Badke" göra väldigt dansig dans. Partydans till och med.

Party? Det låter ju kul?

– Ja, anslaget är festligt. Titeln "Badke" är alltså en ordvits på dabke, som är en traditionell arabisk folkdans som gärna dansas när det är fest – tänk ösig cirkeldans med mycket rytmiskt stampande, handklappningar, visslingar och showiga hoppsnurrar. En dansare flirtar bokstavligen med publiken. Men här har de uppdaterat dabkedansen med inslag av andra stilar, som hiphop, akrobatik och capoeira. Det är ett rasande högt tempo, så det vi får se är väl vad man i det närmaste skulle kunna kalla ett palestinskt rave, om än med allvarlig bottenklang.

Allvarlig som i politiskt?

– Ja, eller, det finns ju uppenbarligen en politisk kontext i och med ockupationen, men det som skildras är hur människorna upplever den snarare än att det basuneras ut något politiskt ställningstagande. För som en kontrast till den här ösiga feststämningen gör sig verkligheten utanför påmind. De börjar med att dansa tyst, i mörker, och sedan under föreställningens gång kommer och går ljuset och den inspelade musiken, som om det blir strömavbrott, och ibland smyger sig sirener in i ljudbilden. Konflikter utspelas mellan dansarna, några blir till och med våldsamma, och en kvinnlig dansare formar handen till en pistol och skjuter sig uppgivet i huvudet. Men de börjar hela tiden om, det är som att dansen skapar mening, eller i alla fall får dem att stå ut med tillvaron, och sedan dansar de tills de stupar.

Det är inte helt lätt att smälta de här starka kontrasterna, även om dansbudskapet så klart signalerar visst hopp om livet i en hopplöst infekterad konflikt.

Föreställningen visas framöver även i Malmö, Göteborg, Kungsbacka, Jönköping, Västerås, Karlskrona och Umeå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".