Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Peter Englunds "Jag kommer ihåg" väcker egna minneslusten

Publicerat tisdag 8 november 2016 kl 08.21
"Här finns en ohämmad nostalgiflört"
(2:34 min)
Peter Englund.
Peter Englund. Foto: Lars Pehrson/TT.

Annina Rabe läser Peter Englunds "Jag kommer ihåg" – en bok byggd kring korta, ibland enradiga kapitel som alla börjar med, just det, "jag kommer ihåg".

Jag kommer ihåg att den helgen då jag läste Peter Englunds bok "Jag kommer ihåg" lade sig årets första snö som ett mjukt täcke över taket på sommarstugan där jag satt.

Det går helt enkelt inte att motstå frestelsen att inleda recensionen sådär. Det är något med den här bokens form - liksom med dess förebilder Joe Brainards "I remember" och Georges Perecs "Jag minns" - som nästan tvingar läsaren att börja lista sina egna minnen och upplevelser i liknande korta fragment. Det är en form som är så tillåtande, så till intet förpliktigande, att den väcker minneslust genom sin blotta existens.

Peter Englund har samlat 658 associativa minnesfragment från barndomen och fram till pubertetens början. Det är en ström av sådana intryck som gör en barndom; teveprogram och världshändelser, tuggummisorter och trauman. Den som i likhet med Englund själv varit barn under 60-talet delar förmodligen många av minnena. För det skall inte stickas under stol med att här finns också en ganska ohämmad nostalgiflirt, där vi som är gamla nog kan sitta och mysa ikapp över minnena av Pellepennan och Suddagumman, kobratelefonen eller hur björnklistret luktade. Precis som vi har gjort så många gånger förut; med K-spanarna eller Filip och Fredrik eller någon annan av alla de folkhemsnostalgiker som florerat de senaste femton-tjugo åren. Nu tillhör jag dem som tycker att det är fullt legitimt att ibland hänge sig åt nostalgi, men risken finns alltid att det bara blir just tom retro: två lösa Boy eller Fyra bugg och en cocacola.


Intressant på riktigt blir "Jag kommer ihåg" först när man läser den i relation till Peter Englunds vanliga ämbete som historiker. Tanken på att även de mest triviala barndomsmarkörer har ett historiskt värde. För vad är skillnaden mellan minne och det vi kallar historia? Och när blir det historia av vår kollektiva minnesbank? Är det först när alla vi som minns på riktigt är borta? Peter Englunds bok må framstå som bagatellartad, om än sympatisk, men de tankar den sätter igång är långtifrån oviktiga.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".