Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konst om hur man lyckas som tiggare

Publicerat fredag 18 november 2016 kl 11.00
Parsberg: En framgångsrik tiggare behöver vara precis som vi
(2:34 min)
Cecilia Parsberg har i sitt projekt sett att det finns en önskan hos både personer som tigger och som ger att kunna kommunicera mer med varandra, men att det hindras av den språkliga barriären.
1 av 3
Cecilia Parsberg har i sitt projekt sett att det finns en önskan hos både personer som tigger och som ger att kunna kommunicera mer med varandra, men att det hindras av den språkliga barriären. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio
Cecilia Parsberg har i sitt projekt sett att det finns en önskan hos både personer som tigger och som ger att kunna kommunicera mer med varandra, men att det hindras av den språkliga barriären.
2 av 3
Cecilia Parsberg har i sitt projekt sett att det finns en önskan hos både personer som tigger och som ger att kunna kommunicera mer med varandra, men att det hindras av den språkliga barriären. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio
Maria Budulicå tycker att många svenskar är vänliga mot henne när hon tigger.
3 av 3
Maria Budulicå tycker att många svenskar är vänliga mot henne när hon tigger. Foto: Cecilia Gustafsson/Sveriges Radio

Hur blir man en framgångsrik tiggare? Det frågade sig Cecilia Parsberg i sitt doktorandprojekt i fri konst.

I veckan blev Cecilia Parsbergs doktorandprojekt det första att avhandlas vid Konsthögskolan i Umeå. Under fem år har hon undersökt tiggare och givares vardagliga gester och möten, både i gaturummet och i medierna.

– Nothing, "please", "hej hej", "tack så mycket", inte prata svenska much, säger Maria Budulicå som tigger utanför en butik i Umeå om hur hon gör för att personer ska vilja ge henne pengar.

Med hjälp av gester lyckas vi förstå varandra och precis som Budulicå uttrycker, att hon inte pratar svenska så mycket, är just den språkliga barriären något som hindrar tiggare och givare från att mötas.

"Uppträda som jag"

Det här har Cecilia Parsberg kommit fram till efter att ha anlitat en marknadsundersökare som en del av sitt konstnärliga arbete, som har intervjuat både personer som tigger och personer som ger. En annan slutsats är att det inte är vänlighet som ökar människors vilja att ge till tiggare.

– Jag har kommit fram till att för att bli en framgångsrik tiggare så behöver du vara precis som jag, precis som vi. Och när jag säger jag så menar jag som svensk i Sverige, se ut som jag och uppträda som jag, då blir du mest framgångsrik.

Fota eller inte fota

Projektet består av sex gestaltande verk som alla omges av etiska frågor, som när man ska plocka upp kameran eller inte. På fotografierna som föreställer tiggarnas sittplatser finns till exempel inte tiggarna med. Men Parsberg vill lyfta de föreställningar som vi har om varandra.

– Jag försöker synliggöra de bilderna. Vilka stereotyper, vad är det som man tänker kring den där som tigger som man aldrig har pratat med? Hur förändras den bilden när man plötsligt får kontakt och börjar prata med någon och tänker oj, men det var kanske inte riktigt som jag trodde att det var.

Mest melankoli

För att gestalta ett sådant möte har Parsberg arrangerat och filmat en givarkör och en tiggarkör. Körerna, som står mittemot varandra med bara några meters avstånd, sjunger ut känslor som finns hos dem till varandra.

– Kärlek, glädje, sorg och ilska och melankoli, men det blev mest melankoli från båda parterna. Därför att givande människor eller icke-givande människor känner en melankoli, en sorg, över att det är såhär och de tiggande har ju naturligtvis också en melankoli, säger Parsberg.

Tillbaka till Maria Budulicå utanför butiken. Trots den språkliga barriären upplever hon ibland mer långvariga möten med de som passerar. Hon berättar att flera brukar stanna till för att erbjuda henne mat eller fråga om det är kallt. Många som går förbi är vänliga, men inte alla.

– Beautiful. Some they say "tvi". They say "go home, go home", säger Budulicå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".