Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Satsar på samisk författarskola och litteraturcentrum i Sápmi

Uppdaterat onsdag 16 november 2016 kl 06.54
Publicerat onsdag 16 november 2016 kl 06.55
Gunnar Ardelius: Vi behöver nya författare och en generationsväxling
(2:33 min)
Samiska flaggan.
1 av 2
Samiska flaggan. Foto: Filip Gustafsson Högman/SR
Gunnar Ardelius, ordförande för Författarförbundet, hoppas att satsningen kommer att leda till en kunskapsöverföring från en samisk generation till en annan. Foto: Rosie Alm
2 av 2
Gunnar Ardelius, ordförande för Författarförbundet, hoppas att satsningen kommer att leda till en kunskapsöverföring från en samisk generation till en annan. Foto: Rosie Alm

Längtan bland samer att få sin egna berättelser har drivit på förslagen som ska stärka samisk litteratur.

– Varje folk måste ju ha en egen berättelse. Vi saknar det idag. Det är andra som har berättat om oss och berättat för oss hur det ser ut. Och det är ett skriande behov. Vi har alltså inte en bekräftelse av vårt eget liv, säger Nils-Henrik Sikku, som är författare och samisk litteratursamordnare på Författarförbundet.

Totalt presenterar Författarförbundet tio punkter som ska stärka den samiska litteraturen. Förslagen har arbetats fram av en gräsrotsrörelse med samer, berättar Nils-Henrik Sikku.

– När vi pratar med folket i bygderna här så är det just det som som de saknar mest. Och det här initiativet som nu sker är alltså tagit direkt från botten. Det är ett gräsrotsinitiativ utav de som behöver det här mest och saknar de här berättelserna mest. Så det här är en röst rakt nerifrån och den har fört oss ända hit.

Samisk författarskola

Ett av förslagen är att satsa på en samisk författarskola som ska få långsiktig finansiering. Det förklarar Gunnar Ardelius, som är ordförande för Författarförbundet och som är på plats i Jokkmokk under litteraturdagarna för att presentera planen.

– En väldigt viktig del är ju att det ska finnas återväxt inom den samiska litteraturen. Vi behöver nya författare och en generationsväxling inom litteraturen och en breddad rekrytering, och också kunskapsöverföring från en författargeneration till en annan, säger Ardelius.

Få samiska titlar

Att skapa ett samiskt författar- och litteraturcentrum i Sápmi är ett annat önskemål. För att råda bot på den brist som finns på nyskrivna samiska böcker vill förbundet införa ett särskilt bokproduktionsstöd.

– Det är viktigt att förstå att just nu är den nyskrivna litteraturen nästan på nollnivå. Det kommer ut i snitt 0,5 nya titlar per år. Ska man ha ett vitalt litteraturliv är det också viktigt att satsa på kvantiteten, att det kommer ut titlar av alla omöjliga och möjliga slag, både i tryckt form och digital form och i pocket, på alla möjliga olika sätt. Det viktiga är att få igång ett flöde, säger Ardelius.

"Oerhört intresse"

Nils-Henrik Sikku ser ljust på framtiden för samisk litteratur om förbundet lyckas få igenom de olika förslagen. Han ser att det finns en mycket stor vilja i det samiska samhället att själv få skriva ner sin berättelse.

– Det finns ett oerhört intresse och behov av att få uttrycka sig och skriva. Det är sådant tryck på det här, så vi är precis ute i rätt ögonblick för att ta fasta på den här energin som nu bara strömmar ut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".