Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

När romaner dras inför rätta

Publicerat tisdag 22 november 2016 kl 18.17
"Domarna saknar litterär kompetens"
(2:45 min)
Marcela-Lacub-Belle-et-bete-347x330
Den argentinska författaren Marcela Iacub, bosatt i Frankrike, fälldes för sin roman "Belle et Bête" där en romanfigur var baserad på Dominique Strauss-Khan.

Krocken mellan romanförfattares konstnärliga frihet och privatlivets helgd är ständigt omdebatterad. I en ny avhandling från Göteborgs universitet har forskaren Nathalie Hauksson-Tresch tagit sig an just den krocken ur ett franskt perspektiv och formulerat förslag för en mer balanserad rättslig bedömning.

– Den konstnärliga friheten i Frankrike är hotad, säger Nathalie Hauksson-Tresch, fransk forskare i juridik som under de senaste åren har skrivit en avhandling i franska vid Göteborgs universitet.

I Frankrike tas allt fler fall där människor känner sig uthängda i romaner upp i domstol – mellan 2010 och 2016 rörde det sig om tio fall bara i Paris, bland dem Marcela Iacubs uppmärksammade och fällda skildring av Dominique Strauss-Khan, "Belle et Bête".

I fjol införde landet en ny lag om konstnärlig frihet, men för att den ska fylla sin funktion behövs praktiska åtgärder. Det menar Nathalie Hauksson-Tresch, som bland annat föreslår bättre möjligheter för personer som känner sig uthängda att själva svara. Dessutom borde domaren enbart fokusera på texten, inte på eventuella motiv, fortsätter hon och nämner författaren Christine Angot som fälldes eftersom hon påstods ha skrivit sin roman "Les petits" som en hämndaktion.

– Jag upplever ofta att domarna inte har kompetens nog att bedöma litterära verk, säger Nathalie Hauksson-Tresch, och föreslår därför att man tar hjälp av litteraturexperter.

Hon tror att fallen har blivit fler på grund av landets allt starkare tradition av autofiktiv litteratur, men också för att fler vill anmäla.

– Vi ser fler och fler fall där författare tar verkliga personer och gör dem till fiktiva figurer och vi ser också att fler och fler är benägna att dra dem inför rätta. Jag tror att det är en fransk företeelse, men det kan förstås hända i alla länder, säger hon. 

I Sverige finns till skillnad från i Frankrike ingen lagstiftning om kränkande av privatlivets helgd och ingen svensk roman har dragits inför rätta sedan Ing-Marie Erikssons debutroman "Märit" fälldes för förtal 1965. Men debatten frodas, och romaner av författare som Carina Rydberg och Per Gunnar Evander har väckt frågan om privatlivets gränser.

Nathalie Hauksson-Tresch efterlyser balans, men betonar samtidigt att det är viktigt att människor som upplever att de exploaterats får upprättelse. Att det knappt sker i Sverige kan vara ett problem, säger hon.

– Det är en fråga om etik. Det är så klart chockerande att begränsa yttrandefriheten, det förstår jag mycket väl, men är det inte också chockerande att en författare kan säga vad hen vill? Det är som att säga att vad hen gör bara är underhållning, att det inte är viktigt, att det inte har någon faktisk inverkan på verkligheten, fortsätter hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".