Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Skandal att Karin Johannisson inte satt i Svenska Akademien"

Publicerat onsdag 23 november 2016 kl 07.56
Ulrika Knutson i samtal med Roger Wilson i P1 Kultur
(9:05 min)
Karin Johannisson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
1 av 5
Karin Johannisson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Karin Johannisson, Övralidspristagare 2016
2 av 5
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Karin Johannisson.
3 av 5
Karin Johannisson. Foto: Peter Sandberg/SR.
Karin Johannisson. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio.
4 av 5
Karin Johannisson. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio.

Författaren och idehistorikern Karin Johannisson har avlidit, 72 år gammal, efter en tids sjukdom.

Karin Johannisson blev professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1996 och har skrivit ett stort antal idéhistoriska böcker. Hon debuterade 1974 med doktorsavhandlingen "Magnetisörens tid" och hennes senaste bok "Den sårade divan - om psykets estetik" Augustnominerades i fjol.

Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, beskriver Karin Johannissons gärning så här i P1 Kultur:

-Hon var en av en hel grupp framstående idéhistoriker som ryckte fram och tog täten bland svenska humanister på 1970-80 talet och framåt. Karin Johannissons stora insats är att hon ser kvinnornas idéhistoria och så briljant formar det som en kroppens idéhistoria. Hon tittar också väldigt mycket på Mannens blick på kvinnan.

Ulrika Knutson menar att hon har förändrat vårt sätt att se vår egen historia: både mäns och kvinnors, doktor och patienters.

- Hon har tittat på sjukdomen och visat hur mycket vi har sjukdomar och tacka för. Vi har klätt om andra idéer; förtryck, fördomar som blommar ut som sjukdom.

Ulrika Knutson vill absolut inte begränsa henne till en kvinnohistoriker.

- Karin Johannisson skriver vår civilisations idéhistoria och kulturhistoria, med hjälp av sjukdomsbegreppet.

Det var boken "Den mörka kontinenten" som öppnade Ulrika Knutsons ögon för kvinnors sjukdomar.

- I boken utgår hon från Freud och han beskrivning av kvinnan som en mörk kontinent. Många har skrivit om den tidens "hysterikor" och neurotiska kvinnor, men Karin Johannisson borrade djupare och skriver om vad som hände kvinnor som försöker gå förbi normen eller vilka skräckens projiceringar riktade av män, mot kvinnorna i slutat av 1800-talet.

- Hon visar hur borgarskapets kvinnor väldigt ofta, använder sjukdom som en motstrategi. 

Ulrika Knutson beskriver Karin Johannissons stil som spänstig och spännande. Hon kunde uttrycka sig komplext och samla upp fakta utan att bli tung.

- Hon var vetenskapare och inte fiktionsförfattare, men ändå hade hon den konstnärliga essäistens gnista

Både Karin Johannisson och Ulrika Knutson bodde i Uppsala, men träffades främst när de båda satt i styrelsen för Göteborgs Universitet. Där fick Ulrika Knutsson se hur skärpt hon var, att hon var solidarisk och mycket respekterad av akademiska kollegor - både som forskare, lärare, föreläsare och essäist.

- Det var ju skandal att hon aldrig hamnade i Svenska Akademien, säger Ulrika Knutson.

Böcker i urval:

"Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle - historiska erfarenheter" (1990)
"Den mörka kontinenten (1994)
"Kroppens tunna skal" (1997),
"Nostalgia: en känslas historia" (2001),
"Tecknen: läkaren och konsten att läsa kroppar "(2004)
"Den sårade divan" (2015).

Hon skrev totalt femton böcker och har tre gånger nominerats till Augustpriset. Senast förra hösten för "Den sårade divan".

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".