Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Demokratiexperiment i norra Syrien och ett konstprojekt i Amsterdam

Publicerat måndag 28 november 2016 kl 07.00
Cecilia Blomberg intervjuar konstnären Jonas Staal
(8:39 min)
Insidan av det nya parlamentet i Derîk i den autonoma regionen Rojava
1 av 2
Insidan av det nya parlamentet i Derîk i den autonoma regionen Rojava Foto: Ruben Hamelink/New World Summit
Det nya parlamentet i Derîk under byggnationen
2 av 2
Det nya parlamentet i Derîk under byggnationen Foto: Ruben Hamelink/New World Summit

Vad definierar en demokrati? Den frågan engagerar konstnären Jonas Staal. I helgen var han centralfigur på ett seminarium där den självutnämnda autonoma republiken Rojava installerats som ambassad i Oslos stadshus. Cecilia Blomberg träffade Jonas Staal i Amsterdam tidigare i år.

Jonas Staal och jag sitter och tittar på bilder i hans dator. De är tagna under ett besök i Rojava förra hösten. Rojava betyder Väst på Kurdiska. Västra Kurdistan eller norra Syrien om man ska vara geografiskt noggrann. Framför oss en fullständigt sönderbombad gata. Bara skeletten av det som en gång var ett bostadskvarter.

Bilden är från staden Kobane och den här gatan vill den nya republiken permanenta som ett monument över det mer än fyra månader långa kriget där mot IS och belägringen av staden. För att inte glömma kriget och att motståndsrörelsen trots ojämlikheten i vapenstyrka besegrade och drev ut Islamiska Staten.

Jonas Staals hjärta bultar särskilt mycket för Rojava och människorna där. Området inkluderar den syriska delen av Kurdistan men breder ut sig längs hela den syriska gränsen mot Turkiet. 2014 bodde cirka 4,6 miljoner människor där men kriget och flykten både till och från området gör siffran till en färskvara. Här hittade i alla fall Jonas Staal ett litet hörn av världen där hans egna undersökningar av vad demokrati är testas på riktigt, som principer om direktdemokrati och allas lika värde.

Rojava utnämnde sig till autonom republik 2013. Kurdiska revolutionärer, tillsammans med araber, assyrier och andra folkgrupper i området gick ihop i det de kallar en statslös demokrati. Sedan har Johans Staal följt Rojavas demokratiska process och fascinerats över den benhårda viljan att bygga ett samhälle utifrån absolut jämlikhet.

- Kraften hos de kurdiska revolutionärerna i Rojava är att deras demokratiska ideal är så start förankrat i principer som inte är förhandlingsbara, som till exempel rätten till lokalt självstyre och jämlikhet mellan män och kvinnor. Och de här tydliga principerna gör det också lättare att skapa en stark lokal struktur för hur samhällt styrs, säger Jonas Staal.

Det ska till exempel vara minst 40 procent kvinnor på alla nivåer i samhället.  Rojava ska vara uppbyggt av mindre självstyrande enheter, religion och stat ska vara åtskilda, man har rätt till självförsvar och ekonomin är gemensam på kommunal nivå. Allt strävar efter att minimera risken att centralisera makten till ett fåtal individer. Det är som om de extrema förhållandena runt omkring skapat en nollpunkt där de inte har något att förlora på att i praktiken just testa och leva sina teorier om ett jämlikt samhälle fullt ut.

- Om vi bygger ett samhället på universella principer och vi vägar uttala vilka de principerna är, då öppnas en möjlighet att flytta makt från centrala maktstrukturer till de lokala, säger Jonas Staal

Hans bidrag som konstnär har bland annat varit att ordna en New World Summit där 2015 - en i raden av internationella demokratikonferenser och med mottot "att skapa ett parlament som inte begränsas av en stats lagar, utan formas av människors rättigheter". Den första konferensen i Syrien ägde rum i staden Derîk hösten 2015. Och Jonas Staal har också ritat en parlamentsbyggnad i Derîk så att den självutnämnda republiken ska ha en verklig plats för det demokratiska samtalet. En symbolbyggnad för den statslösa staten.

Parlamentet är en halvöppen, luftig, cirkelformad konstruktion, där taket i olika lager utgörs av flaggorna för alla de små politiska grupperingar som länge funnits i området och som utgör grunden i det nya samhället, alltifrån fackföreningar till kvinnoförbund. Och där inne sitter man som i en grekisk arena där talaren befinner sig i mitten och de övriga i parlamentet i en ring runt omkring. En demokratisk bottenplatta gjuten i betong, där läktaren har fyra, fem nivåer.

Jonas Staal har ägnat mycket tid åt att analysera just rummets, arkitekturens betydelse för det demokratiska samtalet.

- Politik är form. Parlamentsbyggnaderna har ritats av arkitekter, insidan har gestaltats av formgivare och konstnärer och politikerrollen har mycket med skådespeleri att göra. De är i och för sig rätt dåliga skådespelare, men trots allt skådespelare, säger Jonas Staal.

Men konstens roll i politiken kan också vara att föreställa sig det samhälle som inte finns, fortsätter han. Och utan den förmågan går det aldrig att förändra något, tror han.

- Om man inte har någon idé om en annan värld som vi vill leva i, då kan vi ju aldrig skapa den världen och där är konsten för mig avgörande för att förstå och utforska den processen. Och att titta på detaljer som hur man skapar ett ultimata rummet för demokrati är viktigt, men svårt, säger Jonas Staal.

Så han fortsätter att testa och laborera och i sina senaste World Summits har Jonas Staal lagt ned mycket energi på att skapa gemensamma ytor utanför de parlamentariska diskussionerna  som till exempel gemensamma måltider.

Han har en optimistisk syn på möjligheterna. Så optimistisk att jag måste fråga om han ibland får höra att han är naiv. Alltför romantisk i sin syn på vad man kan åstadkomma med samtal och principer om människors rättigheter.

- Ja vi får ju ibland höra att vi är orealistiskt optimistiska i vår idealism - Men idealism är ingen utopi för mig. Och man får inte blanda ihop idealism med att ha en romantisk syn på politiken, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".