Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så ska kulturarvspolitiken se ut i framtiden

Publicerat torsdag 8 december 2016 kl 13.00
Fredrik Björkman rapporterar om regeringens kulturarvspolitiska förslag
(6:24 min)
Alice Bah Kuhnke, kulturminister.
1 av 2
Alice Bah Kuhnke, kulturminister. Foto: Fredrik Björkman/Sveriges Radio
Medelhavsmuseet
2 av 2
Medelhavsmuseet

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) presenterade i dag hur regeringen vill att kulturarvspolitiken ska se ut i framtiden. Med en ny museilag hoppas ministern att politiker inte ska kunna styra museerna.

Kultur- och demokratiministern berättade på Skansen i Stockholm om de kulturpolitiska prioriteringar som regeringen vill genomföra.

Framförallt presenterades förslag på en ny museilag. I museiutredningen som presenterades i oktober förra året, framgick att utredarens förhoppning med museilagen var att förtydliga museernas uppdrag och styrning.

Dessutom ska den fastslå museernas självständighet gentemot stat, region eller kommun. Något kultur- och demokratiministern stod fast vid i dag.

– Vi vill få lagstadgat att våra museer är oberoende och kunskapsinstitutioner. Vi behöver förstärka och formalisera den vackra prinicipen om det armlånga avståndet mellan politiken och våra museer. 

Regeringens intresse i att styra kulturarvspolitiken kan vara ett svar på att kulturpolitik generellt och kulturarvspolitik specifikt, blivit en arena för politiker den senaste tiden.

Genom att påverka museernas sätt att berätta om historia, samtid och framtid kan politiken styra medborgarnas uppfattningar om sig själva och Sverige. 

Inte minst mot bakgrund av den gångna sommarens debatt om hur vi definierar "svenskhet", har kulturpolitiken fått en central roll.

Det är något som kan ha påverkat kulturministern när hon fört fram förslaget om museilagen, som hon alltså hoppas ska försäkra att museerna inte ska påverkas av politiker med kortsiktiga agendor.

– Det finns mycket som har förändrats både i vårt land och runt i Europa, i vår omvärld. Vi ser tyvärr prov på politisk klåfingrighet.

Vilken klåfingrighet är det du ser?

– Ja, det finns ju länder i vår närhet på andra sidan Östersjön, där man gjort tydliga ingrepp i kulturpolitiken.

Regeringens förslag innebär också att Riksantikvarieämbetets roll förändras. Myndigheten ska samordna museifrågorna, ansvara för digitaliseringen av museernas verksamheter och hålla i bidragsfrågor.

Lars Amréus är riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet. Han är positiv till att hans myndighet nu ska samordna museernas gemensamma arbete.

– Vi får ju ett vidgat uppdrag i i relation till museisektorn, vilket är väldigt spännande. Vi har redan i dag många och omfattande relationer med museisektorn men det här inenbär att vi får ett betydligt vidgat uppdrag och det är förstås jättespännande för vår del.

Regeringens intentioner i frågan kommer dock inte att kunna genomföras förrän efter lagrådet granskat förslagen. Därefter ska regeringen arbeta fram en proposition som ska läggas fram i riksdagen för beslut.

Målet för regeringen är att museilagen ska kunna träda i kraft tidigast 1 juli 2017.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".