Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
RECENSION: LITTERATUR

Om en krisande man mitt i livet i Maggie O'Farrells nya roman

Publicerat måndag 19 december 2016 kl 06.30
Anneli Dufva: Som en bra tv-serie
(2:19 min)
Maggie O'Farrell
Maggie O'Farrell foto: Ben Gold Foto: foto: Ben Gold

Daniel Sullivan: amerikan och akademiker, en charmig och rätt hopplös man, tvingas ta itu med sig själv och sitt förflutna.

Titel: Det måste vara här
Originaltitel: This must be the place
Författare: Maggie O'Farrell
Översättare: Malin Bylund Westfeldt
Antal sidor: 493

Daniel Sullivan. Amerikan och akademiker. En man som bor på irländska landsbygden och som befinner sig mitt i livet när romanen börjar. Men – som hamnar i en kris, vilken nästan tar livet av honom.

Kring Daniel finns den nuvarande frun, (en före detta filmstjärna som dragit sig undan offentligheten) och deras gemensamma barn, men också – på avstånd – barnen från en tidigare relation, samt de spöken ur det förflutna, som börjar hemsöka honom.

Hon undersöker (...) relationen mellan minnet och nuet

Maggie O’Farrell är intresserad av minnet, det vet jag att jag skrev när jag recenserade hennes roman Den hand som först höll min. Hon undersöker, i alla de romaner av henne jag läst, relationen mellan minnet och nuet. Hon intresserar sig för den subjektiva kraft som finns i att vi alla äger vår egen bild av vårt förflutna och vad som händer om och när den bilden spricker.

Och hon är också intresserad av barnet. Av vad som händer med barnet och minnet. Hon är väldigt bra på att skriva om barnets sanningskrav och längtan. Om den ensamhet som aldrig helt kan räddas om föräldern glömt och svikit.

Framstår som urtypen för en begåvad, charmig, rätt hopplös och omogen man

Så är det även i Det måste vara här – redan titeln något är av en besvärjelse: This must be the place. En bön om att stanna tiden och stänga av minnet – just här. Men det går inte. Förstås. Och Daniel Sullivan, som framstår som urtypen för en begåvad, charmig och rätt hopplös och omogen man – han tvingas till att lämna sin plats för att ta itu med sig själv.

Och det är som en saftig episodfilm i bokform detta. Eller, numera, en bra tv-serie… Alla dessa öden, som speglas i varandra; detta förlopp som man bara måste få veta slutet på. Det är inte originellt rent litterärt – men känsligt betraktat och med stadig stil så tecknar Maggie O’Farrell hur människan rör sig mellan platser och möten. Hur hon fångas av ett val, missar ett annat val och ändå rör sig vidare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".