Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny bok visar musikens betydande roll i Nazityskland

Publicerat tisdag 20 december 2016 kl 07.15
Anders Carlberg: De flesta musiker hamnade nog i opportunistfältet
(6:08 min)
Hitler och hans anhang fick folk att ackompanjera nazismens väg till makten.
1 av 2
Hitler och hans anhang fick folk att ackompanjera nazismens väg till makten. Foto: TT
Författaren Anders Carlberg.
2 av 2
Författaren Anders Carlberg.

Musiken spelade en större roll än man kanske kan tro när det gällde att legitimera den nazistiska ideologin i 30-talets Tyskland. Det visar författaren Anders Carlberg i sin nya bok "Hitlers lojala musiker".

Anders Carlberg visar hur Adolf Hitler och hans parti genom att spela på den tyska kulturen som mycket högstående i kombination med stora satsningar på det klassiska musiklivet kunde få dirigenter, musiker, sångare och artister att gå i deras ledband.

- Jag fångades av "dubbelheten" i Nazi-tysklands kulturliv. Jag upplevde att det här var ett område som inte var så kartlagt av forskningen, av populärhistorien så jag började gräva i det här och upptäckte den här dubbelheten: att finna det många gånger estetiskt högstående som ställs mot det för oss etiskt motbjudande, säger Carlberg och fortsätter:

- Hitler talade ofta på 20-talet om att han ville att musiken och musikdramatiken skulle få en roll som den hade i det gamla Grekland. Det var kring de här bestående värdena, att se Tyskland som de stora tonsättarnas, de stora diktarnas land - det var något som Hitler och regimen ville föra fram i kulturpolitiken.

Det var en kultursyn som inte minst gillades av konservativa grupper som såg arvet från Bach, Beethoven och Wagner till exempel som det centrala i musiken.

Nazisterna visade att de menade allvar genom att direkt efter maktövertagande 1933 rädda institutioner som Berlinfilharmonikerna från nedläggning på grund av Tysklands usla ekonomi.

De delade också en aversion mot nymodigheter med många tyskar, fortsätter Anders Carlberg:

- Som jazz, swing, atonalitet, modernistiska tonsättare, experiment i Weimarrepublikens frigjorda kulturliv.

Och ingen annanstans märktes antisemitismen tydligare än i musiklivet. Andelen judiska musiker och sångare var betydligt större i musiklivet än i befolkningen i stort, och den nazistiska politiken gjorde judiska musiker och sångare arbetslösa och kapade band mellan forna kolleger. Som mellan de fyra sångarna som här i inslaget hörs i "Mir ist so wunderbar" ur Beethovens opera Fidelio, i en inspelning gjord kring år 1930.

Den dramatiska sopranrollen sjungs av Henriette Gottlieb som ett tiotal år senare dog i gettot i Łódź, Polen, medan sopranen Erna Berger, tenoren Marcel Wittrisch och barytonen Willi Domgraf-Fassbaender gick vidare i sina respektive karriärer. Domgraf-Fassbaender blev till och med partimedlem, enligt Carlberg, och deras respektive öden avgjordes i slutänden av att nazifieringen skedde gradvis.

Carlberg citerar den österrikisk-judiske exilförfattaren Stefan Zweig ...

- ... som skriver om tredje riket att det bedrägliga med nazismen var att det alltid var en försiktig dos av brutalitet och antisemitism, varefter de väntade in reaktionerna hemmavid och från utlandet. Sedan genomförde man nästa dos.

Till att börja med måste man vara med i den så kallade Rikskulturkammaren och där kunde ingen med judisk bakgrund vara med. Däremot behövde man inte vara med i nazistpartiet, men en 15-20 procent av kammarens medlemmar var det, enligt Carlberg, och så fick de klassiska musikerna stora förmåner:

- Här ska vi ju se väldigt tydligt hur stödet till den klassiska musiken och musikdramatiken var enorm under 30-talet jämfört med den höga arbetslöshet som rådde bland orkestermusiker runt 1930. Det här var ju självklart något som artisterna såg som positivt, men det räckte inte där utan förmånerna, artistgager, skattebefrielser, möjligheter att åka på gästspelsresor och mycket annat var ett inslag som regimen visste skulle hålla artisterna på plats, säger Carlberg och fortsätter:

- De flesta hamnade nog i opportunistfältet. De gynnades så mycket av det här att de kunde tolerera vissa inskränkningar mot att de fick oändligt många möjligheter att framträda med sin sång, med sina instrument.

Visst förekom det protester, men Anders Carlberg konstaterar att de var ytterst begränsade, och inte ens stjärnor som Wilhelm Furtwängler kunde påverka skeendet i längden.

Furtwängler var Berlinfilharmonikernas chefsdirigent och en internationell gigant på musikhimlen. En ikon som nazisterna inte hade råd att förlora, men han var till en början öppet kritisk mot den nya regimen och dess krav på repertoarval bland annat - som att utesluta den tysk-judiske tonsättaren Mendelsohn - men han stannade i Tyskland.

- Furtwängler kunde inte lämna Tyskland. Han kunde inte lämna musiklivet, han kände en relation till Berlinfilharmonikerna, till sitt Tyskland. Under senvåren 1935, möjligen motvilligt, så accepterar han Adolf Hitler som överdomare i kulturlivet och han är tillbaka. Med ett kontrakt som innebär oberoende för honom, men som den högst betalde klassiske musikern i Tyskland, och successivt måste även han inordna sig att delta i nazistiska sammanhang, och min egen uppfattning är att det är när kriget inträder som hans patriotism för Tyskland blir starkare än hans motstånd mot nazismen, säger Carlberg.

Anders Carlberg tror att de flesta musiker och sångare undvek att ställa de nödvändiga frågorna om vad som hände med deras judiska kolleger och grannar, och därmed upprätthöll hela det nazistiska kulturlivet.

- Utan deras samarbete hade inte kulturen kunnat att fortleva friktionsfritt i Hitlers Tyskland, säger han.

Vid sidan av "Mir ist so wunderbar" spelas i inslaget litet ur "Liebestod" ur Wagners opera Tristan och Isolde, med Berlinfilharmonikerna och Furtwängler i en inspelning från 1942.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".