Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kraftig minskning av a-kasseuttag bland konstnärer

Publicerat tisdag 20 december 2016 kl 11.00
"Förändringar i arbetsmarknadsstödet har slagit väldigt hårt mot den här gruppen"
(3:01 min)
Rapporten handlar om konstnärer inom samtliga konstområden så som ord, bild och form, musik, teater, dans och film.
Rapporten handlar om konstnärer inom samtliga konstområden så som ord, bild och form, musik, teater, dans och film. Foto: TT

Konstnärer inom samtliga konstområden har mycket mindre bidragsstöd i dag än för 10 år sedan. Det visar Konstnärsnämndens senaste rapport om konstnärers demografi, inkomster och sociala situation.

Ann Larsson är direktör och myndighetschef på Konstnärsnämnden och säger att förändringarna av a-kassereglerna som genomförts de senaste 10 åren har fått stora konsekvenser för den här yrkesgruppen.

2004 var det 30 procent av konstnärerna som hade del av arbetsmarknadsstöd och nu 2014 är det bara tolv procent

– De förändringar som gjorts i arbetsmarknadsstödet har slagit väldigt hårt mot den här gruppen. Det är ju en grupp som ofta har väldigt korta anställningar, korta påhäng med mellanliggande tider och behov av arbetslöshetskassa, säger Ann Larsson och fortsätter:

– Och här har de nya reglerna försvårat den typen av uttag och den typen av sätt att arbeta, säger hon.

I dag släpper Konstnärsnämnden en rapport om konstnärers inkomster och sociala situation. Rapporten handlar om konstnärer inom samtliga konstområden så som ord, bild och form, musik, teater, dans och film.

Uttaget minskar kraftigt

Siffrorna visar att konstnärers uttag av a-kassa har minskat kraftigt under den undersökta perioden mellan 2004– 2014. Detta beror delvis på de förändringar som a-kassan genomgått sedan 2007 enligt Konstnärsnämnden.

– 2004 var det 30 procent av konstnärerna som hade del av arbetsmarknadsstöd och nu 2014 är det bara tolv procent. Och det är ju en väldigt kraftig minskning. Och även beloppen har minskat rejält, säger Ann Larsson.

En av förändringarna som påverkat konstnärerna enligt Ann Larsson är deltidsregeln i a-kassan som infördes 2008. Den innebar att deltidsarbetslösa fick stämpla i högst 75 dagar i stället för som tidigare – 300 dagar.

Caroline Östberg är koreograf och är en av dem som efter a-kassans reform valde att gå ur a-kassan och starta eget. Och hon är inte ensam. Från 2004 till 2014 har koreografer minskat sitt a-kasseuttag med 69 procent.

– Det var ett system som inte riktigt passar på frilansare och koreografer, ja frilansare överhuvudtaget inom kultursektorn. Systemet var väldigt krångligt, det tror jag gjorde att många inte orkade, säger hon.

Enligt rapporten är orsaken bakom de minskade uttagen av a-kassa inte en förbättrad arbetsmarknad. Utan det beror främst på att de ändrade reglerna har medfört att det har blivit svårare att kvalificera sig för försäkringen. Och under den undersökta 10-års perioden visar siffrorna även att konstnärers inkomstutveckling ligger mycket långt under befolkningens inkomstutveckling.

– Fortsatt så är ju den stora utmaningen att fler måste ha en vettig ekonomi. Det är inte så att alla konstnärer är fattiga. Det är så att man kan fungera som konstnär i Sverige inom alla konstområden men det är alldeles för många som har en undermålig ekonomi, säger Ann Larsson.

Rapporten bygger på SCB:s uppgifter om 29 000 konstnärers inkomster, utbildning, sociala bakgrund, utländsk bakgrund, självförsörjningsgrad och inkomstskillnad. Underlaget har analyserats och jämförts med övriga befolkningen och med siffror från 2004.

Konstnärernas demografi, inkomster och sociala villkor

Rapporten bygger på uppgifter från Statistiska centralbyråns register och visar uppgifter för närmare 29 000 konstnärer, varav 25 000 är i åldrarna 20–66 år.

Totalt är det 19 yrkeskategorier som kartlagts, som till exempel skådespelare, författare, dansare, formgivare och musiker.

Undersökningen visar att nära 50 procent av konstnärerna är folkbokförda i Storstockholm och 70 procent i någon av de tre storstadsregionerna.

Konstnärsgruppen har i jämförelse med hela befolkningen i betydligt större utsträckning minst en förälder med hög utbildning. Nästan hälften av konstnärerna, 46 procent, har föräldrar där minst en person eftergymnasial utbildning.

50 procent av de verksamma konstnärerna har någon sorts högskoleutbildning, vilket kan jämföras med hela befolkningen, där siffran ligger på 23 procent.

Personer med utbildning från en konsthögskola tjänar 65 procent av vad personer med annan högskoleutbildning gör.

Andelen kvinnor har från 2004 till 2014 ökat från 45 till 48 procent.

I konstnärsgruppen var kvinnors medianinkomst 85 procent av mäns medianinkomst år 2014.

I befolkningen har 22 procent utländsk bakgrund (personen är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands) och i konstnärsgruppen är andelen 16 procent.

Inkomstutvecklingen för konstnärerna som helhet har varit svagt positiv, men betydligt sämre än den för hela befolkningen under 10-årsperioden.

Källa: Konstnärsnämnden

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".