Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KULTURNYTTS ÅRSKRÖNIKOR 2016

Litteraturåret 2016: Norge, mödrar och politik

Publicerat tisdag 27 december 2016 kl 07.31
Årskrönika om litteratur av Anneli Dufva
(6:20 min)
Linn Ullman. Foto: Agnete Brun/Forlaget Oktober.
1 av 23
Linn Ullman. Foto: Agnete Brun/Forlaget Oktober.
Merethe Lindström. Foto: Johannes Jansson
2 av 23
Merethe Lindström. Foto: Johannes Jansson
Geir Gulliksen foto: Baard Henriksen
3 av 23
Geir Gulliksen Foto: Baard Henriksen
Linda Boström Knausgård
4 av 23
Linda Boström Knausgård Foto: Christina Ottosson
Karl Ove Knausgård. Foto: Daniel Nilsson / TT
5 av 23
Karl Ove Knausgård. Foto: Daniel Nilsson / TT
Författaren Jon Fosse. Foto: Erlend Aas / TT
6 av 23
Författaren Jon Fosse. Foto: Erlend Aas / TT
Thorsten Flinck (Foto: Jurek Holzer / SvD / SCANPIX)
7 av 23
Thorsten Flinck (Foto: Jurek Holzer / SvD / SCANPIX)
Chris Kraus skrev I love Dick redan 1997
8 av 23
Chris Kraus skrev I love Dick redan 1997. Foto: John Kelsey
Maggie Nelson. Foto: Tom Atwood
9 av 23
Maggie Nelson. Foto: Tom Atwood
Elena Ferrantes "Hennes nya namn"
10 av 23
Elena Ferrantes bok: "Hennes nya namn" Foto: Pressbild omslag / Norstedts förlag
Förattaren Karolina Ramqvist Foto: Claudio Bresciani / TT
11 av 23
Förattaren Karolina Ramqvist. Foto: Claudio Bresciani / TT
Lina Wolff
12 av 23
Lina Wolff. Foto: Carl Bredberg/SvD/TT
Therese Bohman
13 av 23
Therese Bohman. Foto: Christine Olsson/TT
Lars Norén.
14 av 23
Lars Norén. Foto: Nelly Bonner
Författaren Sara Mannheimer. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
15 av 23
Författaren Sara Mannheimer. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix
Alex Schulman. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix
16 av 23
Alex Schulman. Foto: Janerik Henriksson / Scanpix
Steve Sem-Sandberg. Foto: Fredrik Hjerling/TT
17 av 23
Steve Sem-Sandberg. Foto: Fredrik Hjerling/TT
Negra Efendic
18 av 23
Negra Efendic. Foto: Sofia Runarsdotter
Jason Diakité
19 av 23
Jason Diakité. Foto: Therese Öhrvall
Författaren Ali Smith
20 av 23
Författaren Ali Smith, när hon tar emot Womens Prize for Fiction Award Foto: Vianney Le Caer
Niklas Orrenius
21 av 23
Niklas Orrenius Foto: Åsa Sjöström
Lucy Dickens
22 av 23
Max Porter. Foto: Lucy Dickens
Bob Dylan
23 av 23
Bob Dylan. Foto: Matt Sayles

Det har skrivits om relationer. Det har handlat om könsroller och könsnormer, men också om rasism och politik. Anneli Dufva om litteraturåret 2016.

Norge fortsätter att ge oss böcker vi både läser och talar om. I år började det i januari med Merethe Lindströms starka familjeskildring Ur Vinterarkivet, men det har också varit Geir Gulliksens Berättelse om ett äktenskap – eller berättelse om ett misslyckat försök att vara en jämlik man, som den skulle kunna kallas – en tunn, men mättad roman. Vi fick Linn Ullmanns mästerliga barndomsskildring De oroliga – där hon genom flickan skriver om de två världsberömda konstnärer som är hennes föräldrar. Och Knausgård rör sig vidare igenom årstiderna med sin hyperkänslighet för både språk och stämningar. Även Jon Fosse – ständigt nobelpristippad fick fyra av sina pjäser publicerade på svenska plus en liten volym med essäer där han skriver om sitt skrivande med titeln När en ängel går genom scenen.

Och om scenen – och om sitt liv – skrev skådepelaren Thorsten Flinck i boken Kom och skratta åt lilleputt, där han även bjöd in andra att skriva om honom. En mycket personlig skildring av barndom, teater och missbruk.

Det har också varit kvinnornas år: där finns de amerikanska akademiska, lite bråkiga böcker som låtit tala om sig – Kate Zambrenos Hjältinnor, Chris Kraus 80-talsroman I love Dick, som blev oerhört hypad av unga feminister – likaså Argonauterna, skriven av Maggie Nelson – om en relation bortom könsnormerna. Tre genreöverskridande verk – blandningar av roman och essä.

Men den italienska psudonymen Elena Ferrante har även hon fortsatt att skildra den tänkande kvinnan i sin Neapelkvartett; böcker som slukas och älskas av sina läsare. Hennes identitet blev avslöjad och skapade debatt om författarens rätt till sin anonymitet, om vår tids omättliga behov av att alla ska vara synliga.

Och här i Sverige har jag, apropå detta, fäst mig vid Karolina Ramqvists sköna och sköra lilla bok Om natten – om att skriva, om att vara en författare.

”Det är omöjligt att tal med någon om en bok som man skrivit” skriver hon i den.

Andra skriver om författare: Lina Wolff fick Augustpriset för sin  Houellebecq-kompis till roman med titeln De polyglotta älskarna – en fantasi om litteratur, kön och sex i en som det känns, väldigt europeisk tradition. Även Therese Bohman lät litteratur och sex spela stor roll i sin roman Aftonland.

Lars Norén blev Augustnominerad för tredje delen i dagbokssviten, samtidigt som han återkom med sin första diktsamling på över 30 år, Stoft.

Och så var det mödrar: Sara Mannheimers Urskilja oss är en formmässigt stram och ändå känslofull roman om en relation till en mor. Alex Schulman skrev öppet och drabbande om sin mors alkoholism i Glöm mig, Linda Boström-Knausgård skrev kort och glasklart om en flickas tystnad och en moders ljus i Välkommen till Amerika.

Men det var också ett år präglat av rasism och av politik, av Brexit och av Donald Trump. Steve Sem-Sandbergs Stormen var en berättelse om en ö, om hemligheter och övergrepp, med politiska kopplingar till mänskliga försöksdjur. Negra Efendic skrev starkt om sin familjs flykt från Bosnien och om deras första tid i Sverige i Jag var precis som du, Jason Diakité skrev om sin amerikanska familjs historia, om hudfärg och arv i En droppe midnatt. Ali Smith skrev vad som kallats den första Brexit-romanen; Autumn.

Niklas Orrenius blev Augustnominerad i fackboksklassen för sin Skotten i Köpenhamn – om extremism och vardag.

Och så fanns de fragmentariska böckerna – hybriderna som blandar former, som Jenny Ofills Avd. för grubblerier eller Max Porters Sorgen bär fjäderdräkt – små men rika undersökningar av både livet och språket.

Och – så var det ju Bob Dylan, förstås, årets nobelpristagare i litteratur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".