Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Stor Rauschenberg-utställning på Tate i London

Uppdaterat fredag 30 december 2016 kl 06.41
Publicerat fredag 30 december 2016 kl 06.30
Rauschenbergs get invändigt
1 av 6
Rauschenbergs get invändigt Foto: Åsa Lundén/Moderna museet
Rauschenbergs "Monogram" röntgas inför turnén i USA och England Foto: Åsa Lundén/ Moderna Museet
2 av 6
Rauschenbergs "Monogram" röntgas inför turnén i USA och England Foto: Åsa Lundén/ Moderna Museet
Reser till Malmö. (Foto Staffan Löwstedt / Svd / SCANPIX )
3 av 6
Reser till Malmö. (Foto Staffan Löwstedt / Svd / SCANPIX )
Robert Rauschenberg i sin ateljé i Los Angeles 1969 Foto: Sidney B. Felsen © 1969. Courtesy: Robert
4 av 6
Robert Rauschenberg i sin ateljé i Los Angeles 1969 Foto: Sidney B. Felsen © 1969. Courtesy: Robert
Robert Rauschenberg gjorde flera egna dansföreställningar som han ibland framträdde själv i. Här syns han i Pelican, som framfördes i New York 1963 Foto: Sidney B. Felsen © 1969.Courtesy: Robert Rauschenberg Foundation
5 av 6
Robert Rauschenberg gjorde flera egna dansföreställningar som han ibland framträdde själv i. Här syns han i Pelican, som framfördes i New York 1963 Foto: Sidney B. Felsen © 1969.Courtesy: Robert Rauschenberg Foundation
Robert Rauschenberg i sin studio 1955. I bakgrunden sybns konstverken Satellite och det som senare skulle bli Monogram, som hans berömda get heter. Foto: Robert Rauschenberg Foundation
6 av 6
Robert Rauschenberg i sin studio 1955. I bakgrunden sybns konstverken Satellite och det som senare skulle bli Monogram, som hans berömda get heter. Foto: Robert Rauschenberg Foundation

Även den som aldrig besökt ett museum har förmodligen sett Monogram på bild: geten som sticker ut nosen genom en bilring, och som man i vanliga fall kan se på Moderna museet i Stockholm. Nu finns den i London, där Mikael Timm har varit.

Det är det här med geten. Jag har haft problem med den ända sedan jag såg den första gången. Då var jag mycket ung och geten mycket gammal. Att klämma in en död get i ett bildäck tycktes mig vara en av de vuxnas mindre smarta idéer.

Meningen med geten är att man ska titta på den noga framhöll närmsta vuxen, men det blev tvärtom. Geten glodde på mig och jag blev… ja generad. Det är inte trevligt att bli uttittad av en get. Så jag vände tvärt. Geten fick hålla på med bilringen bäst den ville. Inte mitt problem.

Men nu är den mitt problem. Jag kan liksom inte se Robert Rauschenbergs kvalitéer för geten. Tate Modern visar en stor retrospektiv över Rauschenberg som var oavbrutet verksam i närmare 60 år, men det är förstås den jämrans geten som dominerar hela museet trots att den tycks ha krympt jämfört med vårt förra möte.

Robert Rauschenberg hamnade på en konstskola närmast av en slump efter kriget och sedan dess hade han en vidunderlig förmåga att befinna sig på rätt ställe vid rätt tid.

Han samarbetade med dansare som Merce Cunningham och Trisha Brown, med musiker som John Cage, med målare som Jasper Johns och med många mindre kända konstnärer.

Och så där fortsatte det decennierna igenom. Så fort konsten ändrade riktning var Rauschenberg där. Alltid rätt ute, som med silkscreentryck av president Kennedy och astronauter, med kombinationer av olika material, med egna märkliga dansföreställningar och knappt hade datorn uppfunnits innan Rauschenberg gjorde teknikstyrd konst som ett stort bad med bubblande gyttja.

Och naturligtvis blev han teknikmotståndare innan någon annan ens hunnit upptäcka tekniken han motsatte sig. Han kombinerade tryck, fotografi och skulpturer till scenografi.

Senare inledde han internationella samarbetsprojekt med andra artister och kämpade för allas förståelse av alla. Man kan bli misstänksam för mindre.

Ja, Rauschenberg är rätt irriterande, speciellt som det inte går att beskylla honom för att haka på trender. Han var helt enkelt ständigt först ut och hans karriär kan få vilken trendanalytiker som helst att vilja dra en bilring över sig och tystna för gott.

På Tate framgår att Rauschenbergs karriär är den perfekta introduktionen till de senaste 60 årens konst.

Men vad hjälper det?

Det är förstås geten han är hågkommen för. Den står där och stirrar lika surt på mig på Tate Modern som den en gång gjorde på Moderna i Stockholm.

Jag hade mycket hellre sett den där enhörningskostymen som Rauschenberg sydde 1949, vilken fest måste det inte ha varit när den provades. Men det är alltså den surögda geten som möter besökarna.

På Tate lär jag mig att Rauschenberg höll på med den i flera år. I en dagboksanteckning är han missnöjd. Det är inte ett konstverk, skriver han. Det är en get omgiven av konst. Sedan blev det i alla ett konstverk av ikoniskt slag och Rauschenberg kunde inta sin plats i de stora konstnärernas himlasal.

Jag kan ge mig tusan på att Monogram som Rauschenberg döpte geten till, betar på himmelskt gräs.

Vi andra kan gå omkring på Tate och via Rauschenberg få en snabbkurs i allt som en gång var modernt och nu inte längre är det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".