Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KULTURNYTTS ÅRSKRÖNIKOR 2016

Opera- och musikalåret 2016: klassikernas återkomst

Publicerat fredag 30 december 2016 kl 06.00
Per Feltzin om två Mozartoperor: "Liv på en scen"
(4:56 min)
Don Giovanni av W A Mozart. Drottningholms Slottsteater 13-27 augusti 2016 Dirigent/Conductor: Marc Minkowski, Regi/Director: Ivan Alexandre, Scenografi och kostym/Set and costume design: Antoine Fontaine. Fr v/From left: Marie-Adeline Henry, Robert Gleadow
Don Giovanni av Mozart. Drottningholms Slottsteater: Marie-Adeline Henry gör Donna Elvira och Robert Gleadow, förra årets Figaro, gör Leporello - här med Katalogarians namn tatuerad på kroppen. Foto: Mats Bäcker

Dags för en summering av opera- och musikalåret 2016. Vi ger ordet till Per Feltzin.

I musikalvärlden har det handlat mycket om hur man säljer in sin musikal, eller musikalshow.

Till exempel via en rad skådespelarnamn, som i Woody Allenfilmen Bullets over Broadway som musikal där Rheborg, Rabeus, Sjöholm och Shima Niavarani ska locka till en musikal som är en rolig men splittrad upplevelse. För lite musik och för många pjäsrepliker - i och för sig snärtiga.

Eller som Mamma Mia-showen på Tyrol som såldes in som nåt nytt, som om det var en musikal på krogen, men som bara var en helt okej krogshow, men illa spelad.

Annars är det de stora musikalklassikerna som dominerat med förtjänst - plus ännu en film som förvandlats. Alla var saliga när Billy Elliot gick upp på Malmö opera för ett år sedan och nu kommer den snart till Stockholm Stadsteater. På Göteborgsoperan spelar man Hair, på Wermland Opera Les Miserable, på Uppsala Stadsteater Spelman på taket och på Cirkus i Stockholm drar Jöback stora skaror i Lloyd Webbers Phantom of the opera som har stått sig ovanligt bra. Det är ett melodimyller, en iscensättning som fortfarande imponerar och Jöback ger och gör allt, också på en fullsatt helgeftermiddag då jag såg honom.

I operavärlden har två nya operor och två klassiker givit mig mest behållning.

Mest uppståndelse har minimalistoperorna av Adams och Glass i Stockholm genererat, men själv är jag rätt kallsinnig till operorna i sig. Tomma på innehåll både på Folkoperan och Kungliga operan, men i iögonfallande uppsättningar.

Annars så fick jag se Börtz Medea på Kungliga operan. I mina öron den mest dramatiskt drabbande och publika av Börtz alla operor. Och på Läcköslott gjordes Almqvists roman Det går an till opera av Daniel Fjellström. Precis som Benjamin Staern med Snödrottningen nyligen, visade båda två att det finns något att se fram emot i svenskt operaliv i kommande generationer.

Värt att nämna är att Malmö opera haft ett eller flera fingrar med i spelet i båda produktionerna. Precis som man haft när det gäller en klassiker.

Mozarts Figaros bröllop som nu i höst var en sådan publik- och kritikersuccé att man för första gången på mycket, mycket länge får sälja lyssnarplatser i Malmö. Peter Steins regi är traditionell men exakt i varje gest, i varje steg och i varje rörelse över Malmöoperans stora scen. Trovärdig, tydlig och intressant.

Musikaliskt kan jag faktiskt bara enkelt upprepa mig själv från förra året: Dirigenten Marc Minkowskis ledning i Mozarts opera på Drottningholm var min guldklimp. 2015 var det just Figaros bröllop, i år Don Giovanni - och i sommar Cosí fan tutte...

Återigen då.... Vi hör en dirigent som dramatiserar en tonsättares redan genialiska verk ytterligare. Stråkarnas mörka toner var djupare än vanligt - hans olika tempi mera varierade. Liv på en scen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".