Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
KULTURNYTTS ÅRSKRÖNIKOR 2016

Tv-året 2016: Storsatsningar, glesbygd och peak-tv

Publicerat torsdag 29 december 2016 kl 01.26
Roger Wilson om tv-året 2016
(4:30 min)
Tv-serien Midnattssol
1 av 6
Foto: SVT
Kerstin Thorvall spelad av Cilla Thorell i "Det mest förbjudna". Foto: Ulrika Malm
2 av 6
Kerstin Thorvall spelad av Cilla Thorell i "Det mest förbjudna". Foto: Ulrika Malm
Tv-serien Skam riktar sig till norska tonåringar.
3 av 6
Tv-serien Skam Foto: Pressbild.
ur tv-serien Westworld
4 av 6
ur tv-serien Westworld Foto: JOHN P JOHNSON/ HBO
från tv-serien "Insecure" (HBO)
5 av 6
från tv-serien "Insecure" (HBO) Foto: John P. Fleenor/HBO
från serien Wasteland (Tjeckien, HBO Europe)
6 av 6
från tjeckiska serien Wasteland ( HBO Europe) Foto: Tusl/ HBO Europe

Nätjättarna tar över, SVT flyttar ut på landet och HBO har årets bästa serier. En del av slutsatserna när Roger Wilson summerar tv-året 2016.

I dagarna presenterade den amerikanska kabeltv-kanalen Fx en undersökning som visar att 2016 var ett rekordår för tv-branschen i USA. I alla fall räknat i antalet tv-serier, och då menar jag serier med skrivet manus - inte dokusåpor och tävlingsprogram och sånt.

I år producerades 455 serier i USA, en ökning med 34 stycken sen i fjol, och med 189 fler titlar jämfört med 2011. Så det kanske inte är så konstigt att mina främsta känslor kring tv-året 2016 är stress och otillräcklighet. Det finns helt enkelt för mycket bra att titta på.

Men mer än så här lär det inte bli. Tvärtom gissar man att vi är inne i peak-tv just nu, alltså maximalt antal serier man kan producera. De traditionella tv-kanalerna har nämligen börjar tappa fart gentemot de nätbaserade tv-distributörerna, som till exempel nätjätten Netflix som i år bland annat satsade på det storslagna historiska dramat "The Crown" - en serie som skildrar Storbritanniens drottning Elizabeth liv.

Samtidigt satsade konkurrenten, kabelbolaget HBO, på "Westworld". En mysterieserie i science fiction-kostym, där en plirig Anthony Hopkins styr och ställer med en nöjespark fylld av robotar som blir mer och mer mänskliga för varje avsnitt. Bägge serierna hoppas man är blivande långkörare.

Eftersom tv-jättarna Netflix och HBO numera är globala aktörer så lägger de inte bara pengar på engelskspråkiga serier, utan även på lokala produktioner runt om i världen.

Lite oväntat är det alltså på HBO man kan se krimserier från Ungern, Rumänien, Tjeckien och Polen, medan Netflix bland annat producerat den sevärda brasilianska science fiction-serien "3%". I den skildras en värld där 3 procent av befolkningen får leva i välstånd och överflöd, medan resten är hänvisade till slummen. Vem som får njuta av livets goda bestäms i en stor årlig utgallring.

I år tycker jag också mig ha sett att det sakta men säkert börjat bli mer mångfald och jämställdhet hos de amerikanska tv-jättarna, bland annat genom flera serier som frontas av kvinnliga komiker.

I den kategorin har jag hittat mina två kandidater till årets bästa serier: Pamela Adlons "Better Things", en delvis självbiografisk historia om en ensamstående trebarnsmamma som försöker överleva som skådespelare i Hollywood trots att hon passerat femtiostrecket. Och så Issa Raes serie "Insecure", om två svarta väninnor som försöker hantera sina struliga privatliv, inklusive en och annan skrattspegel riktad mot det vita majoritetssamhället. Bägge mina favoriter kan man se på HBO här i Sverige.

Det nya tv-landskapet gör att svenska tv-bolag satsar på mer och mer svensk produktion. I år drog TV3 till exempel igång den nordiska krimsåpan "Black Widows" i år, medan TV4 lanserade sjukhusserien "Syrror" (fast helt närproducede är det inte de här två serierna, bägge bygger på finska förlagor).

SVT svarade i sin tur med en en rad glesbygdsskildringar. Till exempel i årets storsatsning, den fransk/svenska samproduktionen Midnattssol som utspelas i Kiruna med omnejd. Och som fick viss kritik för hur man skildrat samer och kväner i serien.

Men även inom andra genrer på SVT kunde man se ett lite nyvaket intresse för glesbygds-tv - som realityserierna "Sveriges bästa hemtjänst" och "Renskötarna". I samma glesbygdskategori får man väl också räkna in Po Tidholms dokumentärserie "Resten av Sverige", dansserien "Bastubaletten" och buskisserien "Uti bögda". Själv tycker jag nog ändå att Cilla Thorell som författaren Kerstin Thorvall i "Det mest förbjudna" var årets stora tv-händelse på svenska.

Tv-året avslutades med serien som troligtvis har gjort mer för nordismen och synen på norsk populärkultur än hur många säsonger av Skavlan som helst. Jag pratar förstås om "Skam". Den norska ungdomsserien som fångade både en ung och en lite äldre, medelålderskrisande, publik.
Skam är dessutom ett bevis på tv-världens nyckfullhet. Man kan aldrig vara riktigt säker på varifrån nästa stora tv-fenomen kommer.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".