Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Samiskt filminstitut har gett resultat

Publicerat torsdag 2 februari kl 06.26
"Det väller fram kreativitet bland samiska filmare"
(3:09 min)
Anne Lajla Utsi, chef för International sámi film institute
1 av 2
Anne Lajla Utsi, chef för International sámi film institute Foto: Emma Engström/SR
Lene Cecilia Sparrok (Elle-Marja) och Mia Sparrok (Njenna). Foto: Amanda Kernell/Oskar Östergren.
2 av 2
Lene Cecilia Sparrok (Elle-Marja) och Mia Sparrok (Njenna). Foto: Amanda Kernell/Oskar Östergren. Produktionsbolag: Nordisk Film.

Sedan tre år tillbaka finns ett internationellt samiskt filminstitut som stöttar samisk film från Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Och ett eget filminstitut har gett resultat, säger chefen Anne Lajla Utsi.

– Filmaktiviteten är väldigt explosiv, och kommer med en sådan kraft så vi klarar inte helt att hänga med, säger Anna Lajla utsi, chef för det internationella Samiska filminstitutet.

– Det väller fram kreativitet bland samiska filmare just nu, så mycket att vi inte kommer att ha pengar till alla filmer.

Fokus på samisk film

Den samiska filmen är i fokus på Göteborgs filmfestival, men även på många andra filmfestivaler runt i världen. Anne Lajla Utsi har just landat i Göteborg efter en lång dags resa från sitt hem i Nordnorge, för att vara med på premiärvisningen av Sameblod.

– Filmen kunde inta ha kommit på ett bättre tidpunkt i förhållande till det som händer i samisk film just nu, säger hon.

På hennes bord på Samiska filminstitutet ligger tretton långfilmsprojekt, tre tv-serier, 30 kortfilmer och en rad dokumentärfilmsidéer, och bara väntar på att bli gjorda. Som den första samiska barnfilmen. 

– Det blir den första samiska spelfilmen för barn, en fantastiskt spännande äventyrsfilm som bygger på tusenåriga samiska myter och äventyrskaraktärer som de underjordiska och Stallo (En ondskefull gestalt i samisk mytologi, red. anm.). Det är bara ett exempel. 

Målet är att kunna bidra till en stor produktion per år

Men pengarna, sex miljoner norska kronor per år, räcker knappt till en långfilm. Så för att kunna få upp produktionen krävs att fler länder än Norge är med och bidrar till filminstitutet.

Målet är en tv-serie eller långfilm per år berättar Anne Lajla Utsi.

– Vi önskar att samisk filminstitut ska komma upp på en nivå där vi kan vara huvudfinansiär av samisk spelfilm. Målet är att kunna bidra till en stor produktion per år, och inte som tidigare, en vart tionde år.

Att alla dessa filmprojekt inte blivit gjorda tidigare, är det ett underbetyg för de nordiska filminstituten, att de inte lyckats fånga upp den samiska talangen? 

– Det behövs ett samiskt filminstitut oavsett, som kan språket och har kompetensen för att välja ut de rätta projekten.

– Från ett samiskt perspektiv är vi så osynliga i majoritetssamhället. Man förknippar oss med stereotyper, som någon som håller på med renar på vidden och nordljus, lite romantiska föreställningar. Det autentiska samiska livet kommer aldrig fram, säger Anne Lajla Utsi.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".