Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

”Ännu ett liv” – om hur Kallifatides trots allt skrev en ny bok

Publicerat fredag 10 mars kl 06.30
"Kallifatides förhållande till orden och berättandet liknar en nästan femtio år lång förälskelse."
(2:35 min)
Theodor Kallifatides
Foto: Caroline Andersson

Theodor Kallifatides debuterade 1969, men efter den senaste romanen, Med sina läppars svalka, funderade han dock på att sluta skriva – nu kommer "Ännu ett liv".

Författare: Theodor Kallifatides
Titel: Ännu ett liv

De flesta går i pension, men i kulturvärlden är det inte alldeles självklart. En balettdansös tvingas pensionera sig, kroppen följer inte med. Men vem skall pensionera en konstnär, en musiker, en författare? Huvudet kan vara på skaft hur länge som helst. Hur vet man när det är dags att sluta? Och vad skall man göra då?

Theodor Kallifatides har nyligen erfarit våndorna under dessa frågor. Efter ett långt och produktivt författarliv med, som han säger "ingen skrivkramp, inga störningar i flödet", tar det plötsligt stopp. Han är trött efter senaste romanen, orden vill inte fästa på pappret längre, de smakar illa i munnen. Hur håller man lusten igång? En fråga som ofta ställs om kärleken i relation till förälskelsen. Kallifatides förhållande till orden och berättandet liknar en nästan femtio år lång förälskelse.

Hans prosa har alltid ett driv och ett sug där handling, reflektioner och filosofiska utvikningar komponeras som en i vackraste mening okomplicerad textuell fläta. Litteratur och att skriva tycks för honom ha varit lika viktigt, för att inte säga enkelt, som att dricka vatten. Därför blir det nästan svårt att andas redan på bokens två första sidor, när man inser att denna livsluft är på väg att ta slut. Han uttrycker svår ambivalens, han överväger att bestämma själv att sluta - innan han märker på omgivningen att han borde ha gjort det - och han undrar samtidigt hur han skall kunna skriva igen.

Han vandrar vilsen och tom omkring i en ny vardag när han gjort sig av med sitt arbetsrum. En blomsterhandlare på Medborgarplatsen gör det både lättare och svårare för honom genom att vända på Sisyfosmyten: Zeus förbarmar sig över Sisyfos, människan är ingenting utan sitt jobb.

Nå, men Kallifatides skriver ännu en bok, det är den man läser när man läser om dess tillblivelse.

Hur det kommer sig att den trots allt blev till skall jag inte berätta i radio, det vore att ta nöjet från de många läsare jag hoppas den får. Men att orden igen fick en, citat: "ofattbar sötma i munnen, som om jag hade ätit honung", det erfar man som läsare av denna på ett intressant sätt romanliknande självbiografiska bok. Och mycket blir sagt under vägen, om politik, kärlek, språk och döden. Dessutom ger hans fru en lektion i konsten att skriva vykort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".